Den svenska landsbygden är sargad av den ena utredningen efter den andra. Det dyker ständigt upp nya räddare i nöden. Med olika stödformer från staten hoppas man att ”nu ska undret ske” – nu ska landsbygden leva upp och infria alla förväntningar på ekonomisk utveckling och inflyttning.
Bland landsbygdspolitiker är man övertygad om att det är finansiering av olika punktinsatser som är problemet. Får man bara kontanta bidrag från staten så löser det sig för, exempelvis, inlandskommunerna.
Men så enkelt är det inte! NUTEK, föregångare till Tillväxtverket, gjorde en gång en uppföljning på projektstöd till små kommuner. Resultatet av studien blev så ”fel” att den aldrig publicerades: De små kommuner som fick mest bidrag utvecklades sämst. Och vise -versa. Det var drivkrafterna som var avgörande framgångsfaktor för de små kommunerna.
Man var beredd att kavla upp ärmarna och ta kalkylerade risker för att nå resultat i form av tillväxt och utveckling. Och att samarbeta mot gemensamma mål var en självklarhet.
Att pytsa på med mera bidrag till dem som ändå inte har klart för sig hur man kan använda pengar som verktyg är bortkastat. Det är inte pengar som saknas – det är driftiga medborgare och entreprenörer. Och samarbetsinriktade politiker. Även utvecklingsklimatet i kommunerna – själva spelplanen för kreativitet och företagande – behöver förbättras för att underlätta och stimulera.
Så här föds ofta ett nytt företag ofta: En energisk person har upptäckt ett behov och fått en idé. Han/hon går vidare och filar på sin idé med mental stöttning och positivt intresse från omgivningen: grannar, kompisar, kommun och potentiella finansiärer. Som idébärare behöver entreprenören kloka bollplank, välvilliga personer som har kompletterande kompetenser och kontakter att bidra med.
Men de resurser som är helt avgörande för att en idé ska nå ända in i mål, det vill säga resultera i ett nytt företag eller ett arbetstillfälle är: samarbete och uthållighet. Samarbete för att ha alla nödvändiga kompetenser. Uthållighet för att orka ta sig igenom misstag och motstånd och ta sig vidare tills det önskade resultatet har uppnåtts.
Alltså: Gödsla där det redan växer – här är chanserna störst att ett projekt leder till framgång då de redan engagerade stimuleras samtidigt som nya kommer till.
- Skapa kloka incitament – belöna tydligt det önskvärda
- Låt målbilden styra den gemensamma kompassnålen
- Alla kan bidra med något: idéer, kontakter, goda råd, applåder mm.
Ett aktuellt exempel kan vara ett samarbete mellan ett vindkraftsbolag och en liten kommun där kommunen tar ut en del av ”markhyran” att använda som start- och tillväxtkapital för kommunens småföretag.
Tommy Jansson är utvecklingskonsult från Nyköping. Han medverkar som fristående krönikör i SN.