Skolinspektionen har kritiserat Campus Manilla för att inte kunna förklara varför deras betyg i många fall är högre än resultaten på de nationella proven.
Campus Manilla på Djurgården hyser många barn med välbärgade och inflytelserika föräldrar. Häromveckan kunde Dagens Nyheter avslöja att en femtedel av skolans gymnasieelever utreds för provfusk. Att en stor del av eleverna vid en så kallad prestigeskola verkar fuska på proven är minst sagt oroväckande. Det vore olyckligt om våra framtida makthavare tog med sig bristande värderingar och svag moral in i ledande positioner i samhället.
Tyvärr verkar fusket på Manilla inte vara begränsat till eleverna. Skolinspektionen har nämligen kritiserat Campus Manilla för att inte kunna förklara varför deras betyg i många fall är högre än resultaten på de nationella proven. Till exempel har 84 procent av skolans elever högre betyg i matematik 3C än deras resultat på nationella proven. Vi kan inte ha ett system där barn från fina familjer fuskar på de ordinarie proven och därigenom kommer in på de fina universiteten, trots dåliga resultat på de nationella proven.
Campus Manilla är inte den enda högprofilerade gymnasieskolan i Stockholmsområdet med stor skillnad mellan betyg och resultat på nationella prov. Enligt Handelshögskolans rektor Lars Strannegård finns tendenser till önskebetyg även hos Cybergymnasiet, Societas, Lundsberg, Östra Real och Täby Enskilda gymnasium. Strannegård menar att situationen är så allvarlig att de har börjat fundera på en rödlistning av vissa gymnasieskolor. Handelshögskolan överväger också att införa ett antagningsprov för att säkra studenternas kunskaper. Det är ett rejält underbetyg till såväl de enskilda skolorna som Sveriges skolsystem i stort.
När studenter med önskebetyg blir antagna till de mest prestigefyllda programmen på universitet och högskolor innebär det att människor som är mer kvalificerade för programmen inte får plats. Utöver att det är orättvist mot ungdomarna som petas är det också dåligt för Sverige att studenter kan göra entré till högre utbildning med alldeles för låga kunskaper.
Om svenska universitet ska kunna vända den dystra utvecklingen på internationella rankinglistor behövs smarta och kunniga studenter snarare än fuskare.
Till syvende och sist blir det en fråga om framtidens kompetensförsörjning. Sverige kommer att behöva principfasta jurister i domstolarna, slipade nationalekonomer i politiken och smarta ingenjörer som kan ta oss genom klimatomställningen och digitaliseringen. Då behövs ett meritokratiskt utbildningssystem med förmågan att forma framtidens ledare.
Ulrica Schenström är vd för den gröna liberala tankesmedjan Fores. Hon medverkar som fristående krönikör i SN.