Fyra frågor till Kristersson om försvarets framtid

I denna krönika ställer jag fyra frågor om framtidens försvar till Moderaternas partiledare Ulf Kristersson.

Foto:

Krönika2021-01-16 05:01
Det här är en krönika. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Sverige skall enligt regeringsbeslut få hela sex nya regementen, i städerna Falun, Sollefteå, Arvidsjaur, Göteborg, Uppsala och Kristinehamn.

Hur ställer sig M till rent industriella (läs arbetstillfällen) och lokala behov (läs: nya regementen) nu när försvaret expanderar?

– Det militärstrategiska måste givetvis alltid komma först när vi fattar beslut om det svenska försvaret. Samtidigt är det en positiv bieffekt när nya jobb skapas på de orter där försvaret expanderar. 

De borgerliga partierna har en samsyn i Natofrågan och strävar efter att Sverige skall bli fullvärdig medlem i Nato. Men det behövs en bredare majoritet i riksdagen för att detta skall bli verklighet.

Hur bedömer du möjligheten att S närmar sig den ståndpunkt som Allianspartierna företräder om Nato-option och Natomedlemskap?

–  Jag skulle välkomna om Socialdemokraterna närmade sig de borgerliga partierna i frågan. En uttalad svensk Natooption leder till ökad säkerhetspolitisk förutsägbarhet och således också stabilitet i norra Europa. Utifrån en säkerhetspolitisk analys har jag svårt att se varför Socialdemokraterna skulle motsätta sig detta.

Försvarsfrågan har under långa tider varit hämmad av motsättningar och misstroende mellan politik och försvarsmakt. Såväl underfinansiering som svarta hål och spräckta budgeter har bidragit till detta.

Försvaret är en stor offentlig organisation. Hur bedömer du att budgetdisciplin och kostnadseffektivitet kan utvecklas så att legitimiteten och folkförankring stärks? 

–  Försvarsmakten arbetar i dag med bland annat Ekonomistyrningsverket för att förbättra budgetprocesserna. Det är givetvis viktigt med god budgetdisciplin, och även en förutsättning för ett långsiktigt och starkt förtroende bland den svenska allmänheten.

Försvarsbeslut 2020 innebär ett betydande resurstillskott till försvaret där årlig budget på knappt 60 miljarder kronor 2020 successivt utökas till cirka 85 miljarder kronor för 2025. 

Hur vill du att försvaret och Sveriges försvarssamarbeten skall utvecklas 10 år framöver? 

– Den krigsorganisation som vi nu beslutat om måste först och främst färdigställas enligt den tidtabell som lagts. Därtill är det helt avgörande att noga följa den tekniska utvecklingen och stärka vår förmåga att möta hybridhot. Vi har nyligen presenterat en omfattande handlingsplan för detta. Vad gäller försvarssamarbetet är ett medlemskap i Nato ett naturligt nästa steg.

Det är bra att Allianspartierna har hittat varandra i försvarsfrågan, men det är mycket kvar att göra.

Maria von Beetzen är samhällsdebattör inom försvars- och säkerhetspolitik. Hon medverkar som fristående krönikör i SN.