Sverigebilden är rejält tilltufsad.
Sverigebilden är numera rejält tilltufsad. Landets image med hög levnadsstandard, innovationsförmåga och en trygg demokrati har alltmer solkats till följd av skenande kriminalitet, en sviktande krona och allt sämre tillväxt- och innovationsnivåer.
Investerare och talanger tvekar inför att satsa här - för vart är landet egentligen på väg? Vårt varumärke är skadat och alla behöver vi hjälpas åt – politik, offentlighet, näringsliv och medborgare – med att återupprätta en trovärdig bild av varumärket Sverige. Landet vi älskar och vars storhet vi så gärna vill återse.
Våra varumärken är ”kronkursen” på en öppen marknad. Vare sig det gäller ett lands konkurrenskraft, kommuners kraft att öka sin inflyttning eller företags förmåga att attrahera kunder. För det som ett varumärke kopplas till lockar eller avskräcker kunder. Därför är det viktigt att säkra kontrollen över vad det egna varumärket förmedlar.
Företag som BMW, Gucci och Haglöfs borde vid det här laget ha många pannor lagda i djupa veck. Deras varumärken har mer eller mindre tagits över av kriminella element, som använder dessa som symboler – både för tillhörighet till ”outlaw-kultur” och som ett sätt att maktdemonstrera gentemot skötsam medelklass. I stil med: "Tro inte att detta enbart är något för er. Vi tar över det ni vill ha, med våld om så krävs."
Och utöver att gängens kaxighet växer sig starkare i takt med symboliska erövringar, försvagas dessa varumärken. För vilken ungdom vill gå på stan i en vindjacka med risk för att bli tagen för gangster eller, ännu värre, bli föremål för våld? Och eliten vill bara ha den lyx som väldigt få kan komma åt. Så fort det blir allmängods sjunker också statusen på varumärket.
Men ett varumärke kan också stärkas genom att kopplas till positiva värden, såsom social eller ekologisk hållbarhet. Vill man bidra till ett bättre samhälle och i så fall hur? Det tål att tänkas på, inte minst i tider av lågkonjunktur – för den som bäst rustar sig och kan konkurrera med nya värden när det vänder, blir en vinnare. Övriga står kvar och stampar. Exempel som Biokraft, ett börsnoterat bolag som samarbetar med lokala bönder för minskade utsläpp och bra avkastning, visar vägen. De skapar en ny berättelse om företagen byggda på vad de vill för framtiden – både för sig själva och för samhället. Och går stärkta ur det.
Om alla företag gjorde så – vilken tillväxtpotential som skulle frigöras! Kanske något även för kommuner och staten Sverige att tänka på?
Anna Lövheim är konsult i näringslivs- och samhällsfrågor. Hon medverkar som fristående krönikör i SN.