I riksdagsvalet röstade unga höger som aldrig förr. Mellan män och kvinnor är skillnaderna störst.
“Jag tycker om dig men jag kan inte dejta dig för du är SD:are”. I tisdagens Svenska Dagbladet berättade Marcus om hur han fått nobben av ett tjugotal tjejer för att han är sverigedemokrat. Artikelserien “könsgapet och kärleken” undersöker hur ungas relationsskapande påverkas av politiska åsikter.
Dagen därpå i samma artikelserie beskrev Emelie, som lutar mer åt vänster, sina upplevelser på dejtingmarknaden. Hon är stadig i sina värderingar, men menar att män inte är bekväma med kvinnor som tar ställning. Hon berättar om hur hon inte ens ville skriva i sin Tinderprofil att hon är vegetarian.
Innan riksdagsvalet i september skrevs och talades det friskt om hur generation Greta skulle få äntra vallokalerna för första gången. Precis som baby boomers gjorde uppror mot sin föräldrageneration under 68-rörelsen, skulle den progressiva generation Greta nu göra detsamma, präglad av Greta Thunberg, den världskända svenska klimataktivisten. Den utbredda klimatångesten bland de unga skulle göra ett enormt avtryck på valresultatet.
Men det visade sig att idén om generation Greta sprang vilse i kulturredaktionernas korridorer. Valresultatet visar att den yngre generationen röstar mer höger än sina föräldrar. Ulf Kristerssons regeringsunderlag hade tillsammans fått 58 procent av rösterna om unga mellan 18-21 år hade fått bestämma. Greta-narrativet verkar inte vara representativt för generation Z, utan snarare något som projicerats på dem. I efterhand talas det nu om en högervåg bland de unga.
Den stora polariseringen var inte den mellan unga och äldre. I stället handlar det om det största gapet någonsin mellan män och kvinnor, där de största skillnaderna finns bland de yngre. Marcus och Emelie som nämndes inledningsvis är snäppet äldre än den yngsta väljargenerationen, men är likväl representativa för hur män och kvinnor röstar. Män röstar höger eller konservativt. Kvinnor röstar mitten-vänster och hade gett Magdalena Andersson 60 procent i riksdagsvalet. För femtio år sedan såg det väsentligen annorlunda ut, då kvinnorna röstade mer konservativt än männen. Dock är det är männen som har ändrat sitt röstbeteende mest.
Förklaringarna till högersvängen såväl som könssplittringen är flera. Unga män röstar höger för att man är orolig över att statens kärnuppgifter inte fungerar ordentligt. Kvinnor arbetar i högre utsträckning inom välfärden och värderar därför en stark välfärd. För unga kvinnor är epitet som “feminist” viktiga i identitetsskapandet. Var femte ung man tycker i stället att jämställdheten har gått för långt.
Problemet här är djupare än att Marcus får nobben eller att Emelie får vänta till tredje dejten med att gå på middag och blotta sin kosthållning. Polarisering mellan samhällsgrupper har varit ett hett politiskt modeord de senaste årtionden, men sällan har vi behövt tala om polarisering mellan män och kvinnor.
Rebecka Undén är ledarskribent.
