Sverige är och har varit ett föregångsland när det kommer till HBTQI-politik. Såklart har kampen för allas rätt och lika värde inte nått hela vägen fram, men det står inget tvivel om att framtiden på ljus när det kommer till HBTQI-frågor.
Att stå upp för allas rätt och värde tycks nog, i många sammanhang, vara en självklarhet. Men tyvärr glöms flera av bokstäverna i HBTQI bort ibland. Inte minst B:et.
Denna vecka är det Bisexual Awareness Week och i dag (23/9) är det Bi Visibility Day. Veckan och dagen syftar till att uppmärksamma bisexuella personer och den bisexuella gemenskapen eller communityn. Men framförallt syftar dagen till att bekämpa de fördomar som bisexuella utsätts för dagligen.
Om man tillbringar sin tid på sociala plattformar där yngre generationer är förmedlas en tydlig syn på bisexualitet. Där ses det som något högst normalt. Men det finns också en verklighet utanför generation Z:s forum. Där kryllar det av fobier och hat mot bisexuella.
Den vanligaste fördomen är att vi skulle vara förvirrade eller osäkra på vår sexualitet. Antalet gånger bisexuella får höra att de bara ska bestämma sig eller, för den delen, bara komma ut ur garderoben, är otaliga. Dessutom får vi ständigt höra att vi bara befinner oss i en fas i livet. Ett annat vanligt påstående om bisexualitet är att det skulle vara en vald sexualitet för att få en speciell image eller för att ge en politisk kredd. Som om det skulle gynna en att vara HBTQI-person i ett samhälle som präglas av homo-, bi-, trans- och queerfobi.
När det pratas om bifobi brukar det talas om det så kallade “dubbla stigmat” som bisexuella utsätts för. Det innebär att det finns ett stigma gentemot bisexuella både från heterosexuella, men också från HBTQI-communityt. Detta stigma tar sig uttryck genom, bland annat, ovanstående fördomar och förolämpningar. Detta har bland annat Sveriges Television rapporterat om.
Förutom att bifobi är dåligt i sig själv, skapar det också dåliga mönster i vidare led. Enligt Riksförbundet för homosexuellas, bisexuellas, transpersoners, queeras och intersexpersoners rättigheter (RFSL) lider bisexuella av en högre grad av psykisk ohälsa än andra delar av samhället och löper större risk för självmord.
Samtidigt är avsaknaden av både riktade insatser och politik som förs för att bekämpa bifobi väldigt påtaglig. Sällan hörs det i debatten om HBTQI-politik om hur man främjar psykisk hälsa hos bisexuella personer och hur man bekämpar bifobin.
Det är alltså viktigt att politiken tar tag i de samhällsutmaningar som vi står inför rörande bifobi och bisexuellas ökade psykiska ohälsa. Dessutom måste varje person som redan står på barrikaderna och kämpar för allas lika rätt att vara sig själv också börja kämpa för bisexuella.
Caroline von Seth är ledarskribent.
