Birgitta Barkne Nilsson är sjukvårdsledare i Region Sörmland, hon gör precis det hon ska i ett sådant här läge.
Systemstörningar kräver en överblick av läget, hur problemen slår och hur dessa kan avhjälpas.
Konflikter mellan stater, mellan demokratier och diktaturer, sker inte bara med vapen. Förstörelse kan ske på olika sätt. Därför har Region Sörmland gått upp i så kallat stabsläge.
"Vi har gått upp i stabsläge för att snabbt kunna agera och följa utvecklingen", berättar sjukvårdsledare Birgitta Barkne Nilsson via Region Sörmlands hemsida.
Att aggressiva diktaturer som Ryssland samarbetar med hackergrupper och andra kriminella sfärer för att göra skada i väst, är känt. Den hackergrupp som nu pekas ut, Akira, har enligt uppgift kopplingar till Ryssland och dess aggressiva imperialism.
Vad har främmande makt att vinna på sådant elände? Det signalerar till svenska – och andra – skyddsansvariga myndigheter att de inte kan försvara sig tillräckligt för att stå upp mot motståndarens mångskiftande resurser. Det är ett psykologiskt spel, också.
Attackens omfattning och följder beror på en svag punkt hos IT-leverantören Tietoevry. Det har berört minst 120 svenska myndigheter och närmare 60 000 anställda, men även företag som Biostaden och Rusta, Stadium och Granngården.
Att hackerattacken lyckas visar att säkerhetsskydden inte har levt upp till förväntningarna. Det har inte saknats varningar för att detta skulle kunna ske. Flera dagar före attacken larmade myndigheter i Finland för att attacker med så kallat ransomware ökade stort i omfattning.
En annan form av digital vandalism är den gigantiska läckan av lösenord som har avslöjats i dagarna. Det har bland annat berört kunder hos Netflix, Facebook och Paypal. Det var så många ville få reda på om deras epostadress ingick i läckan att kontrollfunktionen hos Stöldskyddsföreningen överbelastades.
Allt sådant har inte sitt ursprung i ondskefulla diktaturers hemliga planeringsrum. Däremot är det samverkande händelser som aktivt försvårar vardagen för många i vår del av världen. Och det färgar av sig.
I cyberkriget finns inga pansarkolonner, men det kan göra stor skada ändå.
I gråzonskriget ingår också målet att påverka människors bild av styrkan i det samhälle de lever i. När system brakar samman är målet också att du ska slå fast att samhället är dömt att vara vekt, att ingenting fungerar längre – och att bara en riktigt kraftfull ledare med stor egen makt, kan göra något åt det. Kom ihåg att skrämda eller arga människor inte alltid är så klartänkta.
2020-talet är det farligaste årtiondet på mycket länge för den som värnar om demokratiska värden, individuella rättigheter och en internationell rättsordning värd namnet. Det riktigt samhälleligt starka är inte den store ledaren. Nya romerska kejsare räddar inget modernt samhälle. Det hänger i stället på många olika människors förmåga till gemenskap, problemlösning och ibland också det rent självuppoffrande. Det börjar just där du står, hos dig.
Olof Jonmyren är politisk redaktör.