När jag gick i skolan fanns inget annat alternativ för mig än att studera vidare på högskola eller universitet. I min omgivning fanns många som inte gjort samma val, men för mig var det självklart att jag skulle plugga på en högskola eller ett universitet.
I min årskurs, både i grundskolan och gymnasiet fanns flera individer som nog kände exakt tvärtom. Att de inte ville plugga en enda sekund mer en absolut nödvändigt för att få ett jobb i framtiden. Som tur är fanns det många alternativ både för mig och mina klasskompisar.
Vi är alla olika och det ska finnas möjligheter för alla att lyckas med det som de vill. Just nu ser vi att den svenska arbetsmarknaden skriker efter kompetent arbetskraft från olika yrkesutbildningar. För Sörmland har man till exempel satsat på lokförarutbildning för att motverka tågbolagens personalbrist.
Sju av tio företag försökte rekrytera medarbetare under år 2021, jämfört med fyra av tio år 2010. Samtidigt misslyckades tre av tio rekryteringsförsök. Konsekvensen blir att vissa företag tvingas tacka nej till uppdrag på grund av svårigheten att hitta personal som kan göra jobbet. Trots att Sverige har hög arbetslöshet.
Under det senaste året har konjunkturen svalnat och arbetslösheten har blivit högre än den varit på över tio år. Trots detta söker flera branscher desperat efter kompetens. Vi måste sänka trösklarna in på arbetsmarknaden, underlätta för arbetskraftsinvandring och satsa på våra yrkesprogrammen för att kunna möta framtidens behov.
Samtidigt måste fler politiker inse att alla inte är stöpta i samma form – och att högre utbildning inte är för alla. Därför är det välkommet att regeringen har utlovat satsningar på yrkesutbildningar framåt. Det är centralt att näringslivet och politiken – på alla nivåer – samverkar för att få till utbildningar som är utvecklande för individen och möter arbetsmarknadens behov.
Högre utbildning fyller fler syften än enbart tillgodose arbetsmarknadens behov. Bildning i sig tjänar och stärker samhället. Att människor är vetgiriga borde självklart ses som något positivt. Men det är viktigt att samhället inte kantrar åt ett eller annat håll.
Sveriges högskolor och universitet kan inte heller enbart ses som en institution där människor i tjugoårsåldern kan plocka CSN-lån innan de har bestämt sig för vad de vill göra med sitt liv. Vårt samhälle måste erbjuda olika sätt för människor att lyckas, oavsett om det är som akademiker eller snickare.
För mig var det rätt att studera till jurist, på samma sätt som det var rätt för min granne att läsa byggprogrammet.
Elin Venholen är ledarskribent.