Sörmland är verkligen ett äppellandskap.
Äpplen, äpplen, äpplen – de är överallt. Det är ett massivt äppelår. Grenar dignar av den mogna skörden och marken under fylls snabbt med fallna frukter. För den som inte vill låta något gå till spillo är det en kamp mot tiden.
Smulpajer och kakor, eftermiddagsfrukt, safta och mosa – äpplet har många användningsområden innan det blir för gammalt för att äta. Några äpplen går att lagra, andra inte. Det beror på sort. Har du många korgar fulla är det ingen dum idé att ta hjälp av ett musteri. Det finns ett flertal sådana inom Sörmlands matkluster.
Förra helgen var det för övrigt höstens aptitrunda i länet, präglad av säsongens smaker.
Sörmland är verkligen ett äppellandskap. Här finns egna sorter sedan gammalt, som Åkerö, Sävstaholm och Sparreholm, en jordnära kulturhistoria. Andra landskap har sina.
Vi har inte bara fruktstinna privata trädgårdar. Föreningen Sörmlandsäpplen har på senare jobbat hårt för att utveckla den kommersiella sidan på ett hållbart sätt.
Äppelsverige är något fantastiskt. Trots det är huvuddelen av de äpplen som används i mat importerade. Det går alltså att få ut mer av våra egna marker och det behövs. Varje år konsumerar svenskarna ungefär 110 miljoner kilo äpplen. Bara två av tio äpplen är svenskodlade. Äldre konsumenter äter mer av våra inhemska sorter än vad de yngre gör.
Dessutom kan det vara bra att veta att 70 procent av grönsaker, frukt och odlade bär inom svensk trädgårdsnäring produceras i Skåne. Ett jordbrukslandskap som Sörmland kan växa.
Moget äpple, ruttet äpple - båda kan göra nytta.
I år är det en sådan där superskörd, det som brukar komma vartannat år. Hur ska vi hinna med att ta hand om allt?
Svaret är ofta: Det går inte, men tugga inte på det i onödan. Även ruttna äpplen gör nytta – i det stora hela.
Komposten tackar inte nej. Hösten är dess bästa tid. Det är hög fuktighet och det finns gott om organiskt material att blanda ned.
Du kan med fördel också samla upp din fallfrukt och ta den till återvinningen. I fjol lämnade Nyköpingsborna 29 ton till trädgårdstippen vid Brandholmen och återvinningscentralen i Björshult, för att bli biogas. Det är också nyttigt. Om än på ett annat sätt än sådant vi äter.
I slutänden är det så att ett rikligt äppelår gör oss alla till vinnare, återvinnare om inte annat.
Olof Jonmyren är politisk redaktör.
Olof Jonmyren, politisk redaktör SN