2024 är ett valår i den demokratiska världens supermakt USA. Inom kort börjar de mer formella delarna med primärval för att få fram presidentkandidaterna i höstens stora val. Därför anordnade i veckan American Club of Sweden ett seminarium i Stockholm, tillsammans med den amerikanska ambassaden.
Författaren och journalisten Karin Henriksson, som under många år var Svenska Dagbladets korrespondent i Washington, bjöd på en personlig tillbakablick på valrörelserna från 1988 och framåt, och hur debatten och tiderna har förändrats. Det är inte hårdheten i argumentationen som är förändrad, minns hur Hillary Clinton och Sarah Palin behandlades. I stället är det polariseringen, kraften i motsättningarna, som är starkare än någonsin.
Utfallet av valet påverkar oss alla, i stort och smått.
I paneldiskussionen deltog även Alex Lange, ordförande för American Club, och Uppsala-professorn i Nordamerikastudier Dag Blanck. Från publiken kom så den laddade frågan: Kan det här sluta i ett nytt inbördeskrig?
Åren med Donald Trump har förändrat det republikanska partiet och det demokratiska partiet har alltmer formats till en uttalad motpol. Utrymmet för kompromisser är supersmalt, liksom själva mitten.
På ena sidan står en uppeldad höger, buren av religiös fundamentalism, etablissemangsförakt och hängiven tro på starke man, Trump själv. På den andra står Demokraterna bakom en ganska mittenorienterad president, men med gott om aktivister som älskar konflikten med högern.
Det odlas ett ömsesidigt förakt.
Stormningen av den amerikanska kongressen den 6 januari 2021, skakade om USA, men det minskade inte motsättningarna. Upploppet, protesterna eller kuppförsöket, slutade i flera dödsfall och utbredd vandalism. Ett flertal personer har dömts efteråt, men det var något som den förlorande presidenten Donald Trump inte försökte stoppa. Han såg sig ju som bortfuskad och förrådd.
Om det nu blir en returmatch mellan president Joe Biden och Trump, kommer då någon att acceptera valresultatet? Eller väntar något ännu mer explosivt? Frågan om inbördeskrig är hårdragen, men tål ändå att ställas.
Dag Blanck gav det sunda svaret: Nej, någon repris på inbördeskriget mellan Nord och Syd, mellan delstater, lär det inte bli. I värsta fall kan det utbryta lokala eller regionala våldsamheter, med en sekterism liknande det som präglade det nordirländska inbördeskriget 1969-1998. Om tillräckligt mycket går tillräckligt snett, samtidigt.
Det mesta talar för att det inte blir så illa. Demokratin är vår tids starkaste samlande kraft. Den tilltalar det sunda förnuftet hos de allra flesta, men den är inte osårbar – varken där eller här.
Olof Jonmyren är politisk redaktör.