Energifrågan har på senaste tiden fått högsta aktualitet. Inte så konstigt. 

I en tid där Covid 19-pandemin satt företagen på hårda prov, pågår samtidigt en klimatkris där världens alla länder behöver ställa om till en hållbar energiförsörjning för att klara målen i Parisavtalet och Agenda 2030. Lägg därtill en ovanligt kall vinter parat med uppenbara brister i elöverföringen från kraftkällorna i norr till behoven i söder och stängda kärnkraftsreaktorer. Situationen tvingade Svenska kraftnät att under de kallaste dagarna nu i vinter, importera el från länder såsom Danmark och Tyskland. El delvis tillverkad på kol. Detta trots att vi sägs exportera mer el på årsbasis – och fossilfri sådan – än någonsin tidigare. 

Med chockhöjda elpriser som följd lät inte effekterna vänta på sig. Företaget Holmen ställde två av sina pappersmaskiner i Braviken-anläggningen. Energisystemet haltar. Nya sammanhållna lösningar som är långsiktigt hållbara måste fram. Men det är svårt att få en gedigen förståelse av hela frågan, särskilt från de politiska företrädarna. 

Från ena hållet kommer lovprisande av vindkraft och solel som vore det helt oproblematiskt. Från andra hållet hörs en dröm om kärnkraftens återuppståndelse för att säkra behoven nu och framåt. Konsumenter och industri lämnas att dra egna slutsatser om Sveriges framtida elförsörjning – och därmed säkerhet, trygghet och konkurrenskraft. 

Andelen solpaneler ökar på privata småhus runtom. Holmen tar saken i egna händer och planerar en gigantisk vindkraftspark i närheten av sin tillverkning, i sin skog mellan Katrineholm, Finspång och Norrköping. Men var finns den nationella planen? 

I frågor av strategisk vikt för Sverige, såsom försvaret, skolan och pensionssystemet, gör rikspolitiken breda överenskommelser efter ingående överläggningar och förhandlingar. I en av våra ödesfrågor för människor, företag och klimat kan vi inte ens vara överens om huruvida vi har haft elbrist i vinter eller inte. Och än mindre finns en acceptans och insikt om att alla energislag har fördelar respektive nackdelar? Klurigt? Ja, minst sagt. Och det är just min poäng. 

I denna fråga kan vi inte måla verkligheten svart eller vit. Den är nämligen för komplex. Men låt den vara det, då! Låt oss vara så ärliga i debatten att vi erkänner det. För näringslivet har inte råd, naturen och klimatet har inte råd. Och framförallt har vi människor inte råd att fatta ogenomtänkta beslut, grundade på otillräcklig genomlysning av frågan i dess alla aspekter och med allvarliga konsekvenser.

Anna Lövheim är konsult inom näringslivs- och samhällsutveckling. Hon medverkar som fristående krönikör i SN.