Källor uppger för Expressen att Vita huset har utryckt oro för Sverigedemokraternas inflytande över kommande regering. Framför allt ska frågorna handlat om säkerhetspolitiken. Moderaternas normalisering av Sverigedemokraterna har lett till att Sverige placeras i samma fack Ungern, Italien och Polen. I det sämsta tänkbara säkerhetspolitiska läget släpps Sverigedemokraterna in i Sveriges hemligaste rum. Jag förstår att Vita huset är oroliga.
En som snabbt gratulerade Jimmie Åkesson efter valframgångarna var den franska nationalisten Marine Le Pen, ”Grattis till det patriotiska partiet Sverigedemokraterna som får ett riktigt genombrott i de allmänna valen. I hela Europa strävar människor efter att ta sitt öde tillbaka i sina egna händer!”, twittrades. Detta spär säkert på våra säkerhetspolitiska allierades nervositet.
Georgia Meloni, partiledare för Italiens bröder, ser ut att bli Italiens första kvinnliga premiärminister som backas av fler högerpartier. Åkesson har inte det stödet i den svenska riksdagen att själv våga ta steget att bli statsministerkandidat, men efter att ha blivit riksdagens näst största parti är nog det steget inte många valrörelser bort.
Efter valet 2022 har Sverige blivit som vilket europeiskt land som helst. Frankrike, Tyskland, Finland, Danmark, Österrike och Estland bland annat har accepterat att det finns ett populistiskt och nationalistiskt parti som är en del av den politiska kartan. Sirus Dehdari, politisk forskare vid Stockholms universitet, säger i en artikel från New York Times att de höger-populistiska partierna i Europa har ett väljarstödstak på runt 20–22 procent, sedan måste det till extrema samhällsförändringar för att fortsätta växa. Det är långt ifrån 50 procent, men det räcker gott och väl för att kunna vara storpartiet i en koalition och diktera politiska reformer och önskemål.
Fram tills valet 2022 har Sverigedemokraterna hållits utanför makten och förhandlingarna. Det är en strategi som även testats i fler länder, Tyskland, Frankrike och Grekland bland annat. Men sådana pakter har varit svårt att hålla, speciellt för mainstream högerpartier. Under 2020 prövades detta i tyska förbundslandet Thüringen. Det utlöste en politisk jordbävning i Tyskland och ett extraval genomfördes ett år senare.
Vi får se hur det går i Sverige med regeringsbildningen. I skrivande stund är den fortfarande höljd i dunkel. En stor skillnad mellan Sverige och Italien är att här hemma kommer inte kravet på leverans från väljarna att påverka Sverigedemokraterna så mycket då de – i alla fall utifrån – ser ut att stanna kvar i riksdagen. I Italien måste nu Italiens bröder visa på praktiska reformer och riktig politik byggd på år av populistiska utspel, det slipper i alla fall Jimmie Åkesson.
Ulrica Schenström är vd för tankesmedjan Fores. Hon medverkar i SN som fristående krönikör.
