Under riksdagsvalet 2022 valde många kvinnliga akademiker som tidigare hade röstat på Moderaterna att välja Socialdemokraterna. De attraherades av Magdalena Anderssons framtoning, akademiska meriter och markering mot extremhögern.
Plakat med budskapet "We Fight, We Win" viftas i luften på en arena fylld av hoppfulla amerikaner. Denna vecka hålls Demokraternas partikonvent i Chicago, där den stora händelsen är Joe Bidens överlämning av stafettpinnen som presidentkandidat till den nuvarande vicepresidenten Kamala Harris. Hennes framtidsinriktade och segervissa kampanj har tänt ett hopp hos många progressiva amerikaner, vilket förklarar den energiska viftningen av plakaten.
Demokraterna borde dock verkligen passa sig för att slappna av eller ta ut segern i förskott. Det finns fortfarande mycket som talar för att USA:s nästa president blir den Republikanska motkandidaten Donald Trump och hans MAGA-rörelse (Make America Great Again). Vem som i slutändan står som segrare kan komma att avgöras av kvinnliga väljare i storstadsområden.
Just kvinnor i storstäder är en väljargrupp som de senaste åren har debatterats allt flitigare här hemma i Sverige. Under riksdagsvalet 2022 valde många kvinnliga akademiker som tidigare röstat på Moderaterna att i stället gå över till Socialdemokraterna. De attraherades av Magdalena Anderssons förtroendeingivande framtoning, akademiska meriter och markering mot extremhögern. Jag kallar dem ”Magda-moderater”. Kanske kan Kamala Harris göra något liknande i USA?
Demokraternas presidentkandidat Kamala Harris har, likt Magdalena Andersson, en gedigen akademisk utbildning och yrkeskarriär. I Harris fall handlar det bland annat om sju år som distriktsåklagare i San Francisco. Hon lyckas också använda sig av erfarenheten som åklagare för att retoriskt markera mot Trump som den dömda brottsling han är.
En viktig del i Kamala Harris presidentkampanj är abortfrågan. Hennes långvariga arbete för kvinnors rätt att bestämma över sin egen kropp särskiljer henne från Trump. Det är dessutom en fråga som har relativt stort stöd även hos Republikanska väljare. 7 av 10 amerikaner tycker att abort ska vara tillåtet under graviditetens första tre månader. Och stödet är ännu större hos kvinnor.
Om Harris lyckas profilera sig som en professionell och anständig kandidat som står upp för demokrati och aborträtten har hon potential att vinna kvinnliga storstadsväljare, även sådana som tidigare har röstat på Republikanerna. Det kan till exempel handla om människor från Detroit i Michigan, Atlanta i Georgia eller Houston och Austin i Texas.
Om det ska kunna bli en övergång från ”MAGA moderates” till ”Magda-moderater” behövs en stark ledare som kan vinna väljarnas förtroende med hoppfulla budskap om demokrati och mänskliga rättigheter. Det kan låta överdrivet, men det är faktiskt precis vad som står på spel. Jag är långt ifrån övertygad om att Harris blir USA:s nästa president, men om hon ska lyckas kan kvinnorna i Detroit och Atlanta bli helt avgörande.
Ulrica Schenström är vd för den gröna, liberala tankesmedjan Fores. Hon medverkar som fristående krönikör i SN.
Ulrica Schenström