Lite innan Allhelgonahelgen besökte jag mina föräldrar i Nyköping och promenerade som vanligt på Allhelgonakyrkans kyrkogård. Där vilar några av mina släktingar och där hade jag mitt första riktiga sommarjobb. Så även om Janne och andra arbetskamrater inte längre jobbar kvar har det blivit en tradition att vandra över kyrkogården och hälsa på kända namn i form av gravstenar: järnhandlare N.A. Svensson, stadsfiskal Harald Cederbaum som mördades 1936 och så har vi fröken Anneli Wachtmeister, född 1863 och död 1963.
Om man tar sig tid blir gravstenar små titthål in i historien. Som ett exempel kan man ta titulaturen. Min egen favorit är ”lägenhetsinnehavararen” som sover den eviga sömnen på Oxelösunds kyrkogård. Personen i fråga kanske inte hade mycket men i alla fall en tvåa vid esplanaden eller liknande. Skämt åsido så är kyrkogårdar ofta fina platser för tankar och reflektion. Oavsett om man är religiös eller inte.
Nyköping är en stad med en 800-årig historia och det märks inte minst på Östra och Västra kyrkogården där de äldsta gravarna är från 1700-talet. Men det övergår mitt förstånd att man gör sitt bästa för att ignorera det historiska arvet eller vad som skulle kunna kallas för den långa linjen. Det senaste tecknet på en sådan inställning såg jag i samband med det senaste Nyköpingsbesöket. Det handlar om ”Nystads”-kampanjen, vars syfte är att få människor att flytta till Nyköping. Bara själva namnet är skrattretande. Att marknadsföra Nyköping som en ”ny stad” är rent ut sagt skrattretande.
I mina värsta tankar så tänker jag att kampanjen kläcktes av en hurtig kommunikatör som inte har en aning om vare sig kung Birger, Johan Skytte eller för den delen författarinnan Maria Gripe. Det skulle kunna vara en form av skämt, men det är det inte. Det är troligtvis en sanning. Därför blir man lätt bedrövad, eftersom det hade kunnat gå att ha en intressant kampanj med rätt syfte:
Flytta till Nyköping och bli en del av det som var och är Östersjöns pärla.
I stället blev det helt och hållet fel, vilket kan få den bäste Nyköpingspatrioten att bli rent ut sagt sur. Att förneka sin historia bidrar till att vi förnekar vår samtid. Likaså handlar det om att inte våga stå upp för vad som är bra och, indirekt, vad som har varit dåligt. Min enkla uppmaning till de som designade kampanjen är därför: Gör om och gör rätt.
Just nu är det en förolämpning för alla oss som älskar Nyköping. Denna förolämpning tänker jag inte tolerera, speciellt efter att ha vandrat på Allhelgonakyrkans kyrkogård och tänkt på dem som kommit före oss.
David Lindén är historiker och författare. Han medverkar som fristående i krönikör i SN.