Nyköping kan konsten att förstöra ett varumärke 

Namnbytet borde få en anti-utmärkelse.

År 1994 instiftades historikernas Nobelpris i Nyköping och detta fick rättmätigt namnet Hertig Karls pris. Man hade både utdelningen och föreläsningen på Nyköpingshus borggård när Hertig Karls marknad fortfarande pågick. Arkivbilden är från 2005.

År 1994 instiftades historikernas Nobelpris i Nyköping och detta fick rättmätigt namnet Hertig Karls pris. Man hade både utdelningen och föreläsningen på Nyköpingshus borggård när Hertig Karls marknad fortfarande pågick. Arkivbilden är från 2005.

Foto: Jens Alvin

Krönika2024-08-17 07:30
Det här är en krönika. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Under pandemin hade jag förmånen att arbeta med en del äldre företag som insåg att det går att kapitalisera på det egna varumärket. Med detta menas att historia går att omsätta i kronor och ören. Som i mitt fall hade jag en guidning på Stortorget i Stockholm för Electrolux internationella medarbetare. Det handlade inte om att jag gick igenom grundaren Axel Wennergrens (1881-1961) internationella karriär som playboy och affärsman, utan om att berätta om Sverige och varför det lilla landet i Norden klarade av att skaka fram så pass många internationella företag. Järnet, skogen och vattnet skapade en anda som vi fortfarande gynnas av.  

undefined
Så här såg det ut på Hertig Karls marknad 2010.

Nyköping har ett starkt historiskt arv. Belgaren Gillis de Besche d. ä (1579-1648) som ligger begravd i Allhelgonakyrkan uppfann mässingstråden. Lite tillspetsat skulle man kunna säga att han lade grunden för det svenska industriundret. Utan mässingstråd hade vi inte fått ett stort antal industrier. Men ändå är han i princip bortglömd.  

Att de Besche kom till Sverige handlar som vanligt om Karl IX (1550-1611). Den person som bevisar salig professor Lars-Olof Larssons tes att individer spelar roll även inom den svenska historien. Tack vare Karl IX:s insatser – också som hertig – blev Nyköping på många sätt Sveriges andra huvudstad under den senare delen av 1500-talet och det bör vi vara tacksamma för. Ändå kapitaliserar vi inte på vad hans “historiska varumärke” har lämnat efter sig. Alternativt går det att argumentera för att vi gör det bästa för att förstöra det.

undefined
Historieprofessorn Eva Österberg fick Hertig Karls pris 2008. Det var före namnbytet.

År 1994 instiftades historikernas Nobelpris i Nyköping och detta fick rättmätigt namnet Hertig Karls pris. Bland dessa som under åren har förärats detta pris ingår giganter som Hans Villius, Gunnar Wetterberg och Maja Hagerman. Folkbildare vilka har bidragit till att Sverige blev en nation där även gemene man kunde berätta om Karl XII, drottning Kristina eller för den delen hertig Karl. Men sedan hände något.

År 2014 bytte priset namn till Stora historikerpriset och ceremonin flyttade från Culturum till att bli ett själlöst evenemang på Sörmlands Museum. Det ska dock tilläggas att man tidigare hade både utdelningen och föreläsningen på Nyköpingshus borggård när Hertig Karls marknad fortfarande pågick. Att man valde att släppa benämningen “Hertig Karls pris” och övergå till Stora historikerpriset övergår mitt förstånd. Man väljer aktivt att inte kapitalisera på sin historia. Den som kläckte denna idé borde få en anti-utmärkelse när det gäller att inte vara en vän av Nyköping.

Den legendariske landsantikvarien Ivar Schnell (1904-1993) brukade säga: “Känner du hembygden älskar du den! Älskar du hembygden vårdar du den!”   

Tyvärr gör inte Nyköping detta.  

David Lindén är författare och historiker. Han medverkar som fristående krönikör i SN. 

undefined
David Lindén