Offentligt riskkapital måste kräva mer

Vi måste sluta med att obekymrat lägga avslutade projektrapporter på hyllan.

Krönika 29 oktober 2022 05:00
Detta är en ledarkrönika. SN:s ledarsida delar Centerpartiets värderingar.

I Sverige är det ofta brist på ”riskvilligt kapital” för små och mindre företag. Särskilt småföretag på landsbygden har svårt att få tillgång till utvecklingsfinansiering. För lite större företag med tillväxtambitioner finns möjlighet att samverka med en eller flera affärsänglar som går in både med pengar, kompetens och kontakter.

 

För den kategori utvecklingsbara småföretag som inte hittar kapital på annat sätt blir hänvisade till offentliga projektpengar. I dessa offentliga utvecklingsprojekt möts således måttligt engagerade projektledare med försiktiga investerare som hanterar andras pengar. 

Affärsänglarna riskerar sina egna pengar på projekt de tror på medan ”handläggarna” i de offentliga systemen för utveckling bara riskerar någon anmärkning i hur ansökningsformulären fyllts i. Detta leder till två olika nivåer av förväntningar:

  • Affärsängeln som går in med hull och hår i ett litet företag/projekt förväntar sig vinst på sikt. Eller åtminstone ”break even”. Han/hon tror på företaget och företagaren.
  • Handläggaren på den statliga fonden eller annan offentlig finansiär har inga stora förväntningar på resultat.  När ett projekt avslutats med en slutrapport är man nöjd och strax igång med ett nytt. Projekten avslutas ganska ofta med en axelryckning och ett stort: Jaså!

 

Men de små kommunerna har behov av växande befolkning och ekonomisk utveckling. Detta krävs för att man ska kunna hålla med god kommunal service. Man kan alltså inte fortsätta på den inslagna vägen  och obekymrat lägga avslutade projektrapporter på hyllan. 

Man måste gå från regelstyrning till målstyrning.  Eftersom det är angelägna mål vi strävar mot är det viktigt att de är tydliga och tas på allvar. Vi kan inte vara nöjda med mindre än att varje offentligt finansierat utvecklingsprojekt har nått det förväntade resultatet och i normalfallet kan bli en integrerad del av ordinarie verksamhet.

Det krävs utbildning/träning för projektledare i att driva projekt i processform, från start till mål. Utbildningen som består av teori och praktik – skarpt läge – ger större möjligheter att söka projektjobb. Jämför det med körkortsutbildning, där man gör teoriprov samt en praktisk uppkörning. Utbildningen/träningen som läggs ut över, förslagsvis, tre månader med fokus på problemlösning, kreativitet, personlig utveckling, att driva projekt, presentation och marknadsföring och så vidare.  Man varvar föreläsningar i grupp med praktik på arbetsplatser.

 

Tommy Jansson är utvecklingskonsult från Nyköping. Han medverkar som fristående krönikör i SN.


 
 
 
 
 
 
Ämnen du kan följa