Nalin Pekgul, tidigare S-topp och sjuksköterska, försvarar i en text ”oskuldsoperationer” (SvD, 14/11). Ingreppen är "tragiskt nog" nödvändiga skriver hon, och hon efterlyser "pragmatiska lösningar". Men det är just förekomsten av påstått pragmatiska lösningar som har bromsat arbetet mot hedersförtrycket. 

Argumentet att det bästa för offren är att gå försiktigt fram, att "mötas halvvägs", har lett till könsseparata badtider och lektioner, accepterandet av barnäktenskap och ja, "oskuldsoperationer". Det är en återvändsgränd. Låt oss inte backa tiden till anpassandet och de ständiga undantagen.

Pekgul jämför i sin text oskuldsoperationer med "den frigörelse som p-pillren en gång innebar". Operationerna kan "bidra till att oskuldsbegreppet och den kontroll som följer med det försvagas", menar hon. Med möjligheten att ”återställa” den fiktiva mödomshinnan försvagas föreställningen att mannen säkert kan veta om en nygift kvinna är oskuld, lyder resonemanget. 

En i samhällets ögon absurd åtgärd som att på kirurgisk väg skapa en mödomshinna "kan bidra till att försöken till kontroll av unga kvinnors sexualitet försvagas", skriver Pekgul hoppfullt. Dessutom skulle ett förbud av operationerna rentav riskera unga kvinnors liv, hävdar hon.

Eftersom "pragmatiska lösningar" låter klokt och bra låter sig säkert många övertygas. Svenska Dagbladets kulturchef Lisa Irenius rubriksätter till exempel sitt senaste nyhetsbrev, apropå Pekguls inlägg, "Jag tror jag har ändrat mig om oskuldsoperationerna". Pekguls vapendragare i Göteborg, partikamraten och det tidigare S-kommunalrådet Ann-Sofie Hermansson, länkar till Pekguls text med formuleringen "Tänkvärt ur hedersutsattas perspektiv". 

Det vore rimligt att de politiska insatserna för att motverka hedersrelaterat våld "även utsträcks till skattefinansiering av oskuldsoperationer", skriver Pekgul. Att läkare på privata kliniker utför ingrepp helt i strid med kravet på att sjukvård ska bedrivas utifrån ”vetenskap och beprövad erfarenhet” är alltså inte illa nog. Pekgul vill dessutom få in en skattefinansiering.  

Frågan är bara hur hedersförtrycket ska motverkas av att samhället agerar medberoende.

"Sociala normer förändras över tid", skriver Pekgul. Så är det förstås. Men de förändras inte av att omgivningen ständigt tassar på tå och fogar sig, sminkat som "pragmatisk lösning".

Sakine Madon är politisk chefredaktör på Upsala Nya Tidning (lib). Texten är tidigare publicerad där.