Politiken har ingen gryta med trolldryck

För den nya centerledningen är opinionssiffrorna en utmaning. I Omnis sammanvägda ”Poll of polls” har C bara 4,5 procent. Hur ska partiet bli relevant för fler väljare?

Centerpartiets tillträdande partisekreterare Karin Ernlund har att hantera opinionsstressen utan att falla för den.

Centerpartiets tillträdande partisekreterare Karin Ernlund har att hantera opinionsstressen utan att falla för den.

Foto: Henrik Montgomery/TT

Krönika2023-02-27 05:00
Det här är en krönika. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Det finns två olika sätt som politiska partier kan förhålla sig till kurvan, en folkopinion som svänger och ändrar sig. En del försöker jaga kurvan som en helig gral och strävar efter att komma ikapp den med ständiga opinionsmätningar. Mätningarna görs för att kunna anpassa politiken. Här analyseras väljargrupperna som kan vinnas i detalj. Siffrorna får statusen som vetenskap, och den som håller i mätmakten blir som en uttolkare av en högre makt. Föreställ er ett partis Miraculix, druiden i Asterix, som tros inneha receptet på partiets trolldryck. Men det finns ingen trolldryck i politiken.

Ett exempel på det var Nya Moderaterna som inför valet 2014 insåg att det fanns en halv miljon potentiella väljare som rider regelbundet och att de tyckte att hästfrågor var viktiga. Voilà, Nya Moderaterna skulle bli om inte hästarnas parti så i alla fall hästmänniskornas parti.

Riksdagsledamoten Cecilia Widegren blev hästansvarig; och det fanns knappt något politikområde som inte hästen kunde bidra med lösningar till; jämställdhet, rehabilitering, sysselsättning, företagande och uppfostran. Att det inte gick bra i valet 2014 för Moderaterna och Alliansen är ju välkänt. Man galopperade så att säga bort sig i valrörelsen.

Widegren är för övrigt ökänd i försvarskretsar med tweeten från 2012: ”Ryssland drar sig österut. Europa säkrare än på länge.” På den tiden var väljarna ointresserade av försvarsfrågor och Moderaterna (och alla andra partier) tyckte att man inte behövde lägga pengar på försvaret. Försvaret var under långa tider knappt mätbart som en viktig fråga, men är i dag uppe på sjunde plats i en mätning från Aftonbladet/Demoskop där väljarna får ange upp till frågor som de anser är viktigast. 16 procent svarade försvaret, det är lika många som i dag svarar invandring. Och försvaret ligger före både ekonomiska klyftor och integration. En illustration på det som tidigare var sant inte är det för evigt.

En opinionsmätning kan aldrig förutsäga framtiden, den kan inte ens säga något om vad folk tänker när undersökningen publiceras utan fångar alltid vad uppfattningen var under mätperioden. Därför har den som jagar framtiden med hjälp av opinionsmätningar svårt att hamna rätt. 

Det andra sättet att fånga kurvan är att bedriva politik utifrån sina värderingar och att analysera vilka samhällsproblem, verkliga eller av väljarna upplevda, som kommer att bli viktiga i morgon. Och utifrån det opinionsbilda så att när den dagen kommer så står man på rätt ställe för få väljarnas sympatier. Centerpartiet hade förmågan under Gustaf Jonnergårds partisekreterarperiod åren 1951 till 1976, då man gick från att samla var tionde väljare till var fjärde.  

Det finns flera andra exempel, som Miljöpartiet som kom in i riksdagen när miljöfrågorna blev viktiga för väljarna och Sverigedemokraterna har burits fram av ett skifte i opinionen kring invandring.

För Centerpartiets tillträdande partisekreterare Karin Ernlund blir kurvan den viktigaste frågan att hantera. Partiet sjunker nu snabbt nedåt mot den kritiska fyraprocentsnivån. Tidigare har Annie Lööfs lyskraft hållit siffrorna uppe, men förmågan att ställa sig rätt för kurvan kom att med tiden att tappas till förmån för mätningarna som jagade kurvan. Partiet kom i valrörelsen att spela bort möjligheten att kapitalisera i en rad frågor genom att bli för SD-fokuserat och för beroende av Annie Lööfs lyskraft. Partiet blev också alldeles för indragna i spellogikens malström. 

Här missades möjligheter att kapitalisera väljarförtroendet på allt det arbete som hade gjorts. Som att ha varit en stabil ansvarstagande part i samtliga försvarsuppgörelser sedan 2015, det historiska arbetet med landsbygds- och jordbruksfrågor när försörjningskedjorna skakade och den gröna omställningen för klimatet och jobbens skull. Gustaf Jonnergård hade ett kvartssekel på sig att lyfta partiet till 25 procentsnivån. 

Karin Ernlund och den nya partiledaren Muharrem Demirok kommer inte ha den tiden. Dagens politik går mycket fortare. Men de behöver redan i dag analysera vad som kommer att vara de viktigaste frågorna 2026 och 2030, och sjösätta utvecklingsarbete för innehåll såväl som kommunikation. Annars kommer fyraprocentsspöket att dränera centerrörelsen kommande år.