Precis som börsen kan elmarknaden vingla

Allt går ju med elektricitet, enligt Tage Danielsson.

Krönika 11 januari 2022 05:00
Detta är en ledarkrönika. SN:s ledarsida delar Centerpartiets värderingar.

Lagom till julmånaden blev vi påminda om hur sårbart det moderna samhället är. Ett av de allra känsligaste systemen är elkraftförsörjning. Dessvärre är kunskapen om elsystemets funktion inte lika stor som förmågan att förbruka elenergi, som är den mest flexibla energiform man kan tänka sig och med ständigt växande användningsområden. Man kan se elkraften som en distribuerad energi med en producerande enhet i ena änden och en förbrukande del i den andra. Förbundna med ett kabelnät.

 

När vi nu under pandemin fått en extra köldknäpp frestar det på elnätet, med risk för överbelastning och strömavbrott. Om inte förr så blir vi påminda om elkraftens betydelse för samhället vid ett större elavbrott.

Vi har inte för så länge sedan genomlevt en decembervecka med ett ansträngt elsystem. Orsaken har varit en kombination av kallt väder, stiltje och begränsad tillgänglighet till vatten i kraftverksdammarna. Vi fick känna av ett högre elpris när vi fick obalans mellan norr och söder. Precis som börsen kan bli vinglig kan detsamma hända för elmarknaden. 

 

Elsystemet är en känslig del av samhällets infrastruktur som kräver långsiktig planering och skötsel. 24 timmar per dygn 365 dagar per år måste elsystemet ha förmågan att balansera uttaget med motsvarande elproduktion. Dels måste systemet klara energibalansen långsiktigt, dels klara av effektbalansen kortsiktigt. Det hjälper inte att man klarar det genomsnittliga behovet om det kommer en toppbelastning, som gör att säkringar utlöses och vi får strömavbrott.

För att undvika störningar måste det finnas reservkraft som snabbt kan komma igång och fasas in på nätet. Allt för att nätet ska vara i balans mellan förbrukning och kraftgenerering.

 

Långsiktigt är det självklart att vi som mest kan ta ut 100 procent av de förnyelsebara resurser som planeten levererar. Tar vi ut mer är det som att äta upp sättpotatisen och utsädet, en utdragen självsvält. För att nå global balans i energisystemen och undvika klimatförändringar krävs att vi nyttjar de olika källorna klokt. I den i särklass giftigaste energikällan – kärnkraften – bör vi inte investera innan det finns en hållbar lösning på avfallshanteringen. Att den fortfarande efter snart ett halvt sekels forskning för åtskilliga miljarder kronor inte har hittats visar på problemets komplexitet. Redan driftsatta och kontaminerade anläggningar bör vara kvar i drift så länge säkerhetskraven uppfylls.

Övriga energislag: sol, vind och vatten är under utveckling och expansion, en ryggrad i det framtida energisystemet. Nya energikällor kommer också att bli en del av elsystemet. Vid överskott på vindkraft kan den användas till att pumpa upp vatten i kraftverksbassängerna. Kommunerna som släpper till mark för vindkraft bör få beskattningsrätt för detta. De intäkterna bör gå till investeringar i det lokala näringslivet och välfärdssektorn.

 

Tommy Jansson är före detta vd för Elbranschens Utvecklingscenter. Han medverkar i SN som fristående krönikör.


 
 
 
 
 
 

Ämnen du kan följa