Rättvisa måste skipas för offren i tallskogen

En vacker tallskog. Utgrävningar med skyddsdräkter på. Fynd av kvarlevor som bakbundits och skjutits huvud. Spår av tortyr. Scenen skulle kunnat ha hämtats från tallskogarna i Sandarmoch i ryska Karelen och utgrävningar av Stalintidens offer.

Krönika 22 september 2022 05:00
Detta är en ledarkrönika. SN:s ledarsida delar Centerpartiets värderingar.

Under den stora terrorn på 30-talet avrättade NKVD åtminstone 6000 människor i Sandarmoch, vid Onegas norra strand. Offren tillhörde 58 nationaliteter inklusive svenskar från Kiruna som sökt sig till det "socialistiska paradiset". Bland de som avrättades i Karelen fanns många ukrainare. Som författaren Hryhorii Epik, författaren, journalisten och dramatikern Myroslav Irtjan, författare, läraren, journalisten och dramatikern Mykola Kulish, teaterdirektören Les Kurbas, diplomaten och statsmannen Mychailo Poloz, och poeten Mykola Zerov för att nämna några. 

Men nu handlar det inte om Stalins brott, och sådant vi trodde tillhörde det förgångna i historien. Utgrävningarna i tallskogen handlar om det som skett i år i Izium i Ukraina. Den framgångsrika ukrainska motoffensiven har avslöjat nya ryska massgravar. I ett hjärtskärande reportage i förra veckan vittnade SVT:s utsända Elin Jönsson om "massgravar så långt ögat kan nå". En skakad Jönsson berättade att "det luktar fruktansvärt när de plockar upp kropp efter kropp här i skogen." 

Det handlar både om civila och soldater. En del har dött i flyganfall, andra bär spår av tortyr. Snara runt halsen. Bakbundna händer. Skott i huvudet. Runt 450 gravar bara på det här stället. Och det finns fler massgravar i området som nu befriats. SVT:s reporter Elin Jönsson vittnar också om möten med tortyroffer och besök i en av de tio tortyrkammare som Ukrainas president Zelenskyj uppger att man hittat i området som befriats. 

 

Izium läggs nu till samma svarta lista som Butja. Där rapporterade SVT:s Bengt Norborg i maj från graven av en avrättade borgmästare, hennes man och son som grävdes. SVT-tittarna fick även möta överlevaren Iryna Abramova som berättade hur hon fick se sin man avrättas i Butja: "De tog ut honom hit till hörnet, han fick stå på knä och de sköt honom i tinningen."

Hur det ser ut på områden som Ryssland fortfarande ockuperar, som Cherson, Mariupol och Melitopol kan vi bara frukta. 

 

Ska Vladimir Putins ryska regim få en beteckning så är nystalinistisk en alltmer passande beskrivning. Putin bygger sitt maktinnehav genom mediekontroll och att skapa osäkerhet om vem som står i tur att drabbas av fängelse eller bli mördad. Putin uppvisar också samma hänsynslöshet i utrikespolitiken som Stalin. 

Angreppskrig och massmord för att passivisera den som ska erövras är en del av verktygslådan. Även om Stalins massmord var så mycket mer omfattande än Putins, vandrar nu den ryska presidenten i sovjetdiktatorns blodiga fotspår. Putin har också under många år byggt en förnyad Stalinkult som kretsar kring Stora Fosterländska kriget, där Stalins brott ska hamna i glömska.

 

EU:s ordförandeland Tjeckien har krävt att en internationell krigsdomstol ska sammankallas för de brott som Ryssland begått under anfallskriget mot Ukraina. Det är ett högst rimligt krav. Tjeckiens utrikesminister Jan Lipavsky konstaterade att i "21:a århundradet är sådana attacker mot civila otänkbara och motbjudande" och att det är viktigt att världen inte tittar bort. Till Rysslands tortyr, avrättningar och terrorbombningar kan även kidnappningar av barn läggas. Enligt amerikanska uppgifter ska enbart i juli 1800 barn förts bort från Ukraina. Dessa barn adopteras bort i olika delar av Ryska federationen. Morden och barnabortförandet är en del i Kremls försök att utradera den ukrainska nationalkänslan en gång för alla. Ett demokratiskt och framgångsrikt Ukraina som vandrar vägen mot väst är ett direkt hot mot Putins kleptokratiska diktatur. Ett Ryssland utan Ukraina kan inte vara det imperium som Putin menar att Kreml har en historisk rätt till. 

 

Sverige blir ordförandeland nästa år för EU, en av den nya regeringens viktigaste EU-prioriteringar måste handla om Ukraina. Det är av yttersta vikt att upprätthålla EU:s enighet kring sanktionerna. Regeringen behöver också driva på för mer hjälp till Ukraina, inklusive tunga vapen. Att fortsätta energiomställningen från ryska fossila bränslen blir också en överlevnadsfråga för unionen, men även för Ukraina. 

Men offren i Izium, i Butja och på många andra ställen behöver också rättvisa. De som är skyldiga till mord, tortyr och kidnappningar måste ställas inför rätta, från den högsta ledningen ned till enskild bödel. Det är vi skyldiga de vars drömmar om frihet slutade i en massgrav i en tallskog. 


 
 
 
 
 
 

Ämnen du kan följa