Enligt finansdepartementet kommer Sverige befinna sig i en lågkonjunktur nästa år. Hög inflation, stigande räntekostnader och stor osäkerhet tynger både hushåll och företag. Det politiska fokuset kommer skifta från välfärden till ekonomin under 2023.
De tre kommandohöjderna i svensk politik är ekonomin, jobben och välfärden. Det är där som de politiska partierna måste presentera reformer för att ha en chans att vinna makten i Sverige. Den som ’äger’ två av tre vinner oftast, och traditionellt i Sverige har Socialdemokraterna vunnit både välfärd och jobben och därmed makten. År 2006 tog Nya Moderaterna jobb-frågan ifrån socialdemokratin och resten är historia.
Men från 2014/2015 så har Sverige befunnit sig i ett välfärdsläge, med allt från skolan, vinster i välfärden till förlossningsfrågor och pandemi ovan på detta. Nu när Sverige beräknas gå in i en lågkonjunktur kommer det politiska fokuset och den nationella samhällsdebatten gå från välfärdsfokus till ett ekonomiskt fokus. När arbetslösheten växer, hushållens plånböcker äts upp av både inflation och räntehöjningar kommer regeringen börjar få det tuffare. Det är inte lätt att regera när nyheterna ringer varje dag och frågar varför solsemestern, ridlägret eller släktkalaset måste ställas in.
De första hundra dagarna brukar vara den lugnaste perioden för en regering, men det har visat sig vara tuffare än någonsin. I stället för kvällspressens traditionella avslöjanden om vem som köpt städhjälp svart eller missat att betala sin TV-licens så fick vi en diskussion om ett miljödepartement som försvunnit och minskat bistånd. Om detta är smekmånaden så kommer resten av mandatperioden att bli oerhört tuff med tanke på det kommande ekonomiska läget.
När ekonomin börjar störtdyka och omvärldsläget är högst osäkert brukar de flesta regeringar fokusera arbetet på det egna landet. Det kommer inte vara möjligt för den här regeringen som har utlovat ett fullvärdigt NATO-medlemskap och som efter endast några månader vid makten ska hantera ett ordförandendeskap i EU, som kommer präglas av ett högst osäkert säkerhetspolitiskt läge, tillsammans med en lågkonjunktur, energi- och elförsörjningskris och ett krig innanför Europas gränser.
2023 kommer inte bli lätt för någon regering i Europa.
Om regeringen vill överleva detta år måste den börja redan nu förbereda sig på det värsta. Stödpaket, akutåtgärder och långsiktiga strukturella reformer kommer behövs för att stävja det ekonomiska läget. Detta går att förbereda och förhandla redan nu. Jag hoppas att detta görs, framför allt inom finansdepartementets väggar, för Sveriges skull.
Ulrica Schenström är vd för den gröna, liberala tankesmedjan Fores. Hon medverkar som fristående krönikör i SN.