Försvarsminister Pål Jonson, statsminister Ulf Kristersson, energi- och näringsminister Ebba Busch, samt arbetsmarknads- och integrationsminister Johan Pehrson presenterade i torsdags ett stödpaket till Ukrainas försvar. Innehållet skickar rätt signaler, skriver Ulrica Schenström.
Att trygga Europas säkerhet är det främsta uppdraget enligt statsminister Ulf Kristersson. Det budskapet framfördes inför Europaparlamentet när Sveriges halvår av EU:s ordförandeskap inleddes.
Rysslands olagliga och oprovocerade invasion av Ukraina påverkar hela Europa. Med en frontlinje över 1 000 km och vad som börjar likna ett skyttegravskrig i likhet med första världskriget måste väst göra mer. Som statsministern sa i sitt tal: ”Vi alla lider av kriget, men det är Ukraina som betalar det högsta priset”. Ukrainska soldater slåss för den västerländska demokratiska ordningen och den grundläggande idén att länder får göra sina egna val.
Vårt ansvar borde vara att leverera det som krävs och göra det snabbt, så att kriget avslutas så snabbt som möjligt. Totalt är det amerikanska stödet på cirka fem procent av dess försvarsbudget. Det utannonserande EU-stödet under 2023 motsvarar cirka en promille av den europeiska ekonomin. Vi måste göra mer. IMF-chefen uppskattar att det behövs tre till fem miljarder dollar i månaden – och till detta kommer det militära stödet.
I skrivande stund är det endast några dagar kvar till flertalet av länderna (Ukraine Defense Contact Group) som aktivt stödjer det ukrainska försvaret har sitt möte på flygbasen Ramstein i Tyskland. Därifrån lär komma besked som inkluderar mer tyngre militär materiel. Tillsammans med EU och NATO måste Sverige säkra kraften i stödet.
Sverige har gett över 10 miljarder kronor till Ukraina. Som jämförelse uppgår Sveriges internationella bistånd 2023 till 47,2 miljarder kronor och den totala biståndsramen är på 56 miljarder. Stödet till Ukraina utgör 0,2 procent av BNP.
Det är ukrainska soldater som dagligen gör hjältedåd för att värna den västerländska demokratin och den regelbaserade världsordningen. Vi måste göra vad vi kan för att uthålligt stötta ekonomiskt, militärt och humanitärt. Det ökade stödet till Ukraina, som presenterades den 19 januari av regeringen, är ett steg i rätt riktning. Samtidigt som Sverige gav besked gick Estlands statsminister Kaja Kallas ut och berättade att Estland nu är uppe i över 1 procent av BNP i militärt stöd till Ukraina.
Sverige har alltså både resurser och ett moraliskt ansvar att göra mer.
Det är det minsta vi kan göra för de som deltar i aktiv strid för våra värderingar. Mot dem står en fiende som vägrar inse att tiden för stormaktsutpressningar är över och nationella intressesfärer är förbi. Varje land äger rätten att bestämma själva över sin egen framtid, det är den rätten ukrainska soldater försvarar. Vi både kan och måste göra mer för att stötta dem som bokstavligen står i en skyttegrav för vår skull.
Sveriges viktigaste arv som EU-ordförande kommer att vara att hålla ihop enigheten kring detta.
Ulrica Schenström är vd för den gröna liberala tankesmedjan Fores. Hon medverkar som fristående krönikör i SN.