Regionstyrets minusbudget har inte stöd i lagen

Företrädare för Region Sörmlands minoritetsstyre: Mattias Claesson (C), Lars Lundqvist (KD), Tomas Bodin (VfP) och Christoffer Öqvist (M), har presenterat sin budget. Styret väljer att bryta mot kommunallagen för att kunna lägga en minusbudget.
Företrädare för Region Sörmlands minoritetsstyre: Mattias Claesson (C), Lars Lundqvist (KD), Tomas Bodin (VfP) och Christoffer Öqvist (M), har presenterat sin budget. Styret väljer att bryta mot kommunallagen för att kunna lägga en minusbudget.

Krönika 29 oktober 2023 07:40
Det här är en krönika. Åsikterna i texten är skribentens egna.

I måndags höll den styrande minoriteten (M, VFP, KD, C) i Region Sörmland en presskonferens där de presenterade sitt budgetförslag. 

Minoriteten som själva kallar sig ”Ny kraft för Sörmland” presenterade en rad åtgärder i syfte att förbättra regionens ekonomi, förutom de som redan beslutats. Ett förslag sticker dock ut extra mycket. Styret väljer, trots att de inte har stöd för det, att åberopa en specialregel i kommunallagen som gör att man kan lägga en budget med underskott. 

 

I kommunallagen står det klart och tydligt att alla regioner och kommuner ska ha en ”god ekonomisk hushållning i sin verksamhet.” Det innebär bland annat att ”budgeten ska upprättas så att intäkterna överstiger kostnaderna.” Enligt praxis har man kommit fram till att kommuner och regioner bör ha en årlig vinst på 2 procent. 

Det klarar inte Region Sörmland i år. I stället åberopar man en undantagsregel om synnerliga skäl i kommunallagen för att kunna budgetera med ett underskott på 890 miljoner kronor. 

Regeln om synnerliga skäl har införts som en säkerhetsventil för våra kommuner och regioner. Men det innebär inte att de kan åberopa den hur och när som helst. 

 

I kommunallagens förarbeten framgår det när man kan använda sig av regeln och när man inte ska göra det. 

Grovt förenklat får man åberopa synnerliga skäl om man byggt upp ett avsevärt eget kapital eller att man exempelvis i samband med en befolkningsminskning behöver vidta större omstruktureringsåtgärder i syfte att minska framtida kostnader. 

Men enligt kommunallagens förarbeten får man inte, som minoritetsstyret nu gör, skylla på inflationen eller höga pensionskostnader för att kunna lägga en minusbudget

Men att man inte har stöd i lagen verkar inte bekymra styret. 

 

Det är också tämligen riskfritt att bryta mot kommunallagen i detta fall. Det går inte att pröva beslutet att åberopa synnerliga skäl i domstol. I stället ska frågan hanteras inom politiken. 

För invånarna i Sörmland är det därför bara att hoppas att regionfullmäktige tänker till när frågan om godkännande av budgeten landar på dess bord. 

För det finns goda skäl till att värna god ekonomisk hushållning i våra regioner och kommuner. Det handlar om att se till att det finns pengar till vård, skola och omsorg. Att kunna vara en god arbetsgivare till alla anställda. 

I sin senaste Ekonomirapport varnar därför Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) sina medlemmar för att åberopa synnerliga skäl alltför lättvindigt och i strid med lagens intentioner. I rapporten skriver SKR: ”det vore inte önskvärt att komma tillbaka till det läge som rådde under 80- och 90-talen då kommunala budgetar prioriterades ned och många tappade greppet om ekonomin.”

Det är bara att hålla med. 

 

Emma Wange är politisk redaktör för Eskilstuna-Kuriren och Strengnäs Tidning (oberoende liberal)


 
 
 
 
 
 
Ämnen du kan följa