"Skydda lantbrukare mot hot och sabotage"

Företag och medborgare ska inte behöva vänja sig vid en viss nivå av brottslighet.

Foto:

Krönika2020-11-28 05:42
Det här är en krönika. Åsikterna i texten är skribentens egna.

När det talas om brott mot lantbrukare handlar det ofta om stöld av större jordbruksmaskiner och diesel. Bönder utsätts även för annan brottslighet, politiskt motiverade brott.

De senaste åren har det rapporterats om hur lantbrukare och andra företagare som håller sig med djur har drabbats av brottslighet. Det kan handla om sabotage, skadegörelse, intrång i fastigheter, hemfridsbrott och trakasserier. Det är detta som Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) och Kungliga tekniska högskolan (KTH) för närvarande kartlägger.

Forskarna tittar på alla företag med djurproduktion, förutom renskötsel och hästägare. Det kan vara grisskötsel, fiskodling eller uppfödning av fjäderfä, men även minkfarmar. Vilka brott drabbar företagarna och deras familjer? Vilka djurslag handlar det främst om? Var sker detta?

Även om rapporten inte är klar finns preliminära resultat. Bland annat har forskarna skickat ut enkäter till nästan 10 000 svenska företag med djurproduktion. Av dessa har nästan 4 000 svarat. 17 procent svarar att de någon gång de senaste tre åren utsatts för exempelvis trakasserier eller att någon olovligt släppt ut lantbrukarens djur. 42 procent anger att de känner någon annan i branschen som blivit utsatt för liknande. Av dem som anger att de utsatts för brott har bara en tredjedel polisanmält. 

Många svarande tror inte att polisanmälan leder till åtal. Andra är rädda att det drar till sig mer uppmärksamhet och ytterligare trakasserier. En del anger att de inte anmäler eftersom de inte ansett det vara ett allvarligt brott. 

Så ska det helt enkelt inte vara. Företag och medborgare ska inte behöva vänja sig vid en viss nivå av brottslighet. Därför bör fler anmäla om de blir utsatta för brott, det säger Johan Lagerholm, ordförande för Lantbrukarnas Riksförbund (LRF) Sörmland, till SN (23/11). Han berättar att det är känt att det förekommer i Sörmland, men han vet inte omfattningen. Därför vill han att det införs en brottskod för brott som begås av djurrättsaktivister.

Lagerholm bekräftar det som SLU:s och KTH:s preliminära resultat säger: fjärderfäägare drabbas ofta. Så är det också i Sörmland. Företeelserna är spridda över landet, och något tydligt mönster finns inte. Även andra frågor hade behövt svar. Om anställda vid gårdar utsätts för trakasserier eller hot, och hur det påverkar deras arbetsmiljö. 

I enkätsvaren framgår att de som utsätts för brotten känner sig mindre trygga i hemmet och på jobbet. Man oroar sig för familj och ekonomi. Eftersom många lantbrukare har sin verksamhet och sitt hem på samma gård påverkas de negativt av intrång och sabotage. Människor ska inte behöva känna sådan otrygghet.

Niklas Otto Olsson är ledarskribent på liberala Eskilstuna-Kuriren och Katrineholms-Kuriren.