En människa har många kompetenser. Det kan vara allt från teoretiska kunskaper i ett skolämne till förmågan att med händerna tillverka nyttoföremål. Många av dessa resurser blir sällan använda – ofta kanske de inte ens är kända av ägaren. Men rätt och klokt använda kan de betyda skillnaden mellan fiasko och succé. Med kreativitet och innovationsförmåga kan vi utveckla och förbättra våra resurser.
Det är en viktig roll för föräldrar, lärare och ledare att locka fram barnens och medarbetarnas talanger – det som engelsmännen kallar ”to facilitate”. Att hjälpa andra att hitta sina resurser – att vara en möjliggörare.
De här beskrivna talangerna för att lösa ett problem eller att skapa något nytt kan tränas och utvecklas, på samma sätt som idrottstalanger. I det ordinarie skolsystemet är träningen av dessa skapande och problemlösande talanger ganska lågt prioriterade. Vilket är illavarslande då vi hela tiden konfronteras med både nya möjligheter och nya problem som kräver nya kompetenser. Kreativitet, innovationsförmåga och problemlösning är områden som blir allt viktigare i arbetslivet.
Man kan då fråga sig hur en effektiv träning och utbildning av dessa områden kan gå till? Grunden är learning by doing som är entreprenörens sätt att lära. Man tar sig an ett fall – ett ”case” - som kan vara ett problem eller en möjlighet. Man kan se lärandet som en process där steg ett kan vara att specificera målbilden – alltså: hur ser det ut när vi lyckats? Vad är det vi vill åstadkomma? Man kan börja med att beskriva den optimala lösningen som man strävar emot. Därefter får man pricka av vilka kvaliteter man kan undvara för att hitta en rimlig avvägning mellan funktion och kostnad.
Man jobbar experimentellt och tar fram en eller flera modeller eller en pilotanläggning.
Övningsexempel för skolor att utveckla:
Glasögonhållare som gör att man alltid har glasögonen till hands (inte senilsnodd)
Käpp/kryckställ som gör det lätt att ställa käppen mot vägg eller fristående
Form på dammsugare så att den inte fastnar i möbelben o dyl
Förlängning av solskydd (bländskydd) i personbilar
Larmprogram: dags att ta medicin (IT-lösning i telefon/dator)
Lösenord för digitala system (med fiffigt skydd)
Observera att det i det lite större företaget inte bara är utvecklingschefens uppgift att veckla ut – det kan alla bidra till. Ser man att något i företaget inte fungerar bra får man ta initiativ till en första analys. Baserat på denna prövar man sig sedan fram till den för tillfället optimala lösningen. Alla i företaget delar på ansvaret för den ständiga utvecklingen som aldrig blir färdig. Det man kallar ständiga förbättringar.
Fotnot: Tommy Jansson är utvecklingskonsult från Stigtomta, han medverkar som fristående krönikör i SN.