Var uppmärksam i miljöer där det snälla beskrivs som en svaghet. Där känner sig inte tomten hemma.
Det är jul i Nyköping och sydöstra Sörmland. Det är en värmens och omtankens tid. Vi öppnar famnar. Vi bjuder på mat och ger klappar. Vi tittar tillsammans på tecknade filmer, där de fattiga får skatteåterbäring och en byrådirektör tackar för en present som han gladeligen slapp att få.
För det handlar inte om vad vi får. Det handlar om att vi ger.
Det snälla som jultomten förväntar sig av dig är något allmänmänskligt. Att du är en bra människa som vill andra väl – och sedan visar det. Har du gjort det i år? Gör du det i jul? På jobbet igen efter helgerna?
För det är väl bra att vara snäll? Man kan luras att tro annat ibland.
För den som halkar runt i sociala medier dyker ordet snällism upp här och där, i negativa sammanhang. Det är en försåtlig elakhet, förvriden ur en kritik mot socialliberalismens syn på den utsatta. Ordet används för att påstå att det vänligt sinnade och den öppna famnen är något naivt, vekt och lättlurat.
Snacket om snällism dyker ofta upp i lättretade grupper där invandrare beskrivs som jättefarliga, onda eller mindre vetande. Där ses en lucia med svart hudfärg som ett kulturellt övergrepp. Där påstås Pride-parader föröda samhällen och förstöra för barn. Inte sällan förklätt till "humor".
Var inte så inkrökt. Vet bättre. Det är ju ändå jul.
I en svår tid, med krig och död inte långt från våra gränser, är det lätt att luras in i samtal där det beskrivs som självförsvar att se till sig själv och vända ryggen åt den som är annorlunda, utsatt eller svag. Det samhälle som följer på sådana attityder, där finner vi allt färre goda jular, i allt färres sällskap. Då blir tomtens besök en charad och julens budskap ett hån.
Det är inte fattigt att vilja andra väl. Det är en av våra rikaste tillgångar.
En julsaga har ett budskap som förpliktigar.
Har du tänkt på att många julsagor handlar om just den som inte är snäll – och att han eller hon ger sig chansen att bli en bättre människa? I Charles Dickens En julsaga får den gnidne Ebenezer Scrooge se följderna av sitt hårda sätt att vara, raka motsatsen till snällismen – och ändrar sig. "Domen över död man", för att citera ur den nordiska 900-talsdikten Hávamál.
I Astrid Lindgrens När Emil gjorde stora tabberaset i Katthult och fångade Kommandoran i varggropen, är det Kommandorans eget samvete som är den riktigt goda poängen.
Barn gör som vuxna gör.
Visa att du som vuxen är klok nog och snäll nog att vara en förebild. Barn gör som vuxna gör. Det är en jättefin julklapp till nästa generation. Den varar livet ut – och ibland längre än så.
God jul och glada helgdagar!
Olof Jonmyren är politisk redaktör.
Olof Jonmyren, politisk redaktör SN