Staten gynnar helst sin egen spargris

Gärna sänkt skatt på sparande, men först på arbete.

Riksrevisionens rapport visar varför regeringen framöver väljer att prioritera sänkt skatt på just investeringssparkonton.

Riksrevisionens rapport visar varför regeringen framöver väljer att prioritera sänkt skatt på just investeringssparkonton.

Foto: Fredrik Sandberg/TT

Krönika2024-01-05 08:30
Det här är en krönika. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Vid årsskiftet höjdes skatten på investeringssparkonton, ISK. Schablonbeskattningen höjs till ungefär 200 kronor per 100 000 kronor. Men höjningen verkar inte särskilt långvarig. Regeringen med finansministern i spetsen har i dagarna släppt förslaget att de första 300 000 kronorna med ISK ska vara skattefria. Det höga skattetrycket i Sverige gör att många jublar över även den allra minsta skattesänkning. Det är därför förståeligt att många är glada över regeringens förslag, men frågan är om sänkt skatt på en sparform egentligen är så bra. Sänkning av just ISK-skatten känns mer som ännu en politisk present till den missnöjda medelklassen. 

Skatter kan användas för att skapa incitament. Staten önskar styra medborgare eller företags agerande och använder skatter som hjälpmedel. Ett exempel på detta är koldioxidskatten, vilket gör utsläpp dyrare för att minska dem. Frågan är ett sådant incitament på sparformer verkligen är önskvärt. ISK är en enkel sparform för småsparare, men det kräver viss kunskap och engagemang. Annat sparande kanske ger mindre avkastning, men är det verkligen en statlig angelägenhet att välja hur du väljer att spara dina pengar? 

Siffror från Riksrevisionen visar tydligt varför staten är så mån om ISK-sparare. Det var trots allt inte för att staten brydde sig så mycket om dina besparingar, utan för att det har gett betydande effekter på skatteintäkterna. För enskilda har investeringar i aktier blivit lättare, men vid tidpunkten för Riksrevisonens rapport kunde man inte se att skattereglerna för ISK i sig uppmuntrade mer långsiktigt sparande. 

Att spara via ett ISK är enkelt och förmånligt rent skattemässigt, men det går att ställa sig tveksam till principen att en sparform ska vara ”billigare” för att den gynnar staten. Att skatten på ISK väcker så mycket känslor beror för det första på att medelklassen, det vanliga småspararna använder detta. Det är en stor väljargrupp har stor opinionspåverkan. För det andra så tycker många, särskilt inom den liberala borgerligheten, att skattetrycket är för högt.

Att vi nu har en moderatledd regering som inte klarar av att sänka skatten mer än på en specifik sparform är en besvikelse. Sänkt skatt på ISK är inte per automatik dåligt, men det finns andra skattesänkningar som borde rankas högre. Att sänka skatten på arbete bör vara ett av regeringens nyårslöften.

Elin Venholen är ledarskribent.

Elin Venholen ledarskribent krönikör SN Södermanlands Nyheter
Elin Venholen ledarskribent krönikör SN Södermanlands Nyheter