I april kommer Riksbanken med ett nytt räntebesked. Troligtvis innebär det att styrräntan höjs med 0,25-0,5 procentenheter. Riksbankschef Erik Thedéen har varit tydlig med att prognosen ligger fast och att ytterligare räntehöjningar är att vänta. Samtidigt växer kritiken alltmer mot hur Riksbanken agerar och att den i sin jakt på en inflationsnedgång går på för hårt och riskerar att skapa en situation som är långt värre än den vi nu befinner oss i.
I SVT Agenda påtalade Nordeas chefsekonom Annika Winsth häromdagen att Riksbanken borde vara mer försiktig med att höja räntan tills man ser hur nuvarande räntor och inflationsbekämpningar slagit ut. Fortsatt snabba räntehöjningar kan enligt Winsth leda till en finanskris. “Det är väldigt stor risk att om man fortsätter höja att man får fler kriser som blir allvarliga. Om vi hamnar i en finanskris i Sverige och det i så fall blir en bostadskris är det tio förlorade år”, menar hon (SVT 26/3).
Winsth är inte ensam om att ifrågasätta Riksbanken. LO:s chefsekonom Laura Hartman menar att Thedéen och hans kollegers agerande knäcker redan pressade hushåll och att ännu högre räntor är fel sätt att bekämpa en inflation som beror på omvärldsfaktorer som krig och energikris (Tidningen Näringslivet 9/2).
Hård kritik riktas även mot finansminister Elisabeth Svantesson (M) som backar upp Riksbankschefen och inte tycks vara intresserad av att agera för att minska de negativa konsekvenserna för enskilda och företag. Bland annat har flera branschorganisationer som ser sina medlemmar gå på knäna höjt rösten. Livsmedelsföretagen har den senaste tiden bland annat låtit publicera ett öppet brev med rubriken Finansministern! Hoho! Är du där? i flera stora tidningar.
Till SVT (27/3) påpekar riksbankschefen att bankerna stresstestat låntagarna så att de ska klara räntor på 6-7 procent. Så är det. I princip alla som lånat pengar till en bostad de senaste åren har beräknats klara räntor upp till den nivån. Samtidigt räknade varken banker eller enskilda för två, tre eller fem år sedan med att höjningen skulle komma så snabbt eller att matpriserna samtidigt skulle skena, elpriserna mångdubblas och drivmedlet skjuta i höjden. En eller två av dessa saker klarar nog de flesta. Men alltihop på en gång gör snabbt slut på barnfamiljers och unga människors sparkonton och riskerar att tvinga människor från hus och hem.
Enligt Kronofogden stiger också skulderna i snabb takt. Davor Vuleta, analytiker på myndigheten menar att det är de ökade levnadskostnaderna som ligger bakom den högre överskuldsättningen.
För varje dag knuffas nu medborgare närmare stupet. Och värre kommer det sannolikt bli. Över två tredjedelar av svenskarnas bundna lån förfaller i år. Att Erik Thedéen ska ta någon som helst hänsyn till det är uppenbarligen för mycket att begära. Men regeringen och statsrådet Svantesson borde inse att varningarna från banker, arbetsgivarorganisationer och fackförbund är på allvar och agera för att parera de orimliga räntehöjningarna så att vi inte hamnar i en djup finans- och bostadskris.
Malin Lernfelt är chef för Liberala Nyhetsbyrån.