En mer liberal asyllagstiftning leder till en kraftig ökning av asylsökande. Så låter det från olika håll, trots att flera prognoser har sagt annat.
Nu finns ännu ett sådant dokument. Den parlamentariska migrationskommittén har beställt en konsekvensanalys från Migrationsverket om antalet asylsökande, kommunplaceringar och kostnader.
Det görs utifrån två scenarier. Det första är att Sverige från nästa sommar återgår till den asyllag som gällde före sommaren 2016, med bland annat permanenta uppehållstillstånd som huvudregel. Det andra scenariot är att den tillfälliga lagen från 2016, med de ändringar som har gjorts fram till nu, gäller permanent.
För två veckor sedan presenterade Migrationsverket sin analys. Myndigheten spår fler asylsökande vid en återgång till den vanliga utlänningslagen. Men det handlar inte om några stora antal – 78 000 asylsökande under tre år jämfört med 63 000 under samma period med dagens regler.
Kommunmottagandet av kvotflyktingar, folk som fått asyl och deras familjemedlemmar som kommit till Sverige efter dem uppskattas till 71 700 personer under åren 2021-2023 i scenario 1, att jämföra med 58 000 personer i scenario 2.
Statens kostnader för prövning och mottagande, inklusive ersättning till kommunerna, beräknas bli 2,2 miljarder kronor högre under hela treårsperioden om den vanliga utlänningslagen återinförs.
Prognosen bygger på antagandet att avtalet mellan Turkiet och EU upprätthålls samt att gränskontroller och andra reserestriktioner i Europa finns kvar. I den politiska debatten kan man spekulera om hur det blir med de sakerna. Samtidigt står det klart att det är främst dessa faktorer, inte svensk asyllagstiftning, som påverkar storleken på asylmottagandet.
Migrationsverket gör en kort historisk genomgång och konstaterar, utan att säga det i klartext, att skärpningarna av asyllagen inte har haft någon större betydelse för minskningen av antalet asylsökande. Gränskontrollerna, krav på transportföretag att kontrollera giltiga dokument för att resa mellan EU-länder (något som EU-domstolen senare förklarat olagligt) och avtalet med Turkiet stängde resvägarna till och inom Europa. Allt detta, samt nya medicinska åldersbedömningar av ensamkommande, var redan på plats när riksdagen klubbade den tillfälliga lagen sommaren 2016.
Men denna historia passar inte in i flera partiers berättelse om vad det var som hände 2015-2016. De vill få oss att tro att det var deras förmåga att skärpa asyllagen som förändrade situationen. Det viktiga blir då inte hur saker och ting är, utan hur det är politiskt lämpligt att de uppfattas. Det politiska signalsystemet frikopplas från verkligheten.
Den migrationspolitiska kommittén lyckas förhoppningsvis ta sig ut ur denna dimma och utforma ny lagstiftning som baseras på kunskap.
Alex Voronov är politisk redaktör på liberala Esklstuna-Kuriren och Katrineholms-Kuriren