Svenska mammor borde vara mer jämställda

Mammor förtjänar en karriär även efter barn, precis som papporna. Sverige måste vara en förebild för jämställdheten.

Det tar i genomsnitt sju år för mammans inkomster att återvända till den nivå som den var två år innan första barnets födelse, samtidigt har pappans inkomster ökat med cirka 23 procent.

Det tar i genomsnitt sju år för mammans inkomster att återvända till den nivå som den var två år innan första barnets födelse, samtidigt har pappans inkomster ökat med cirka 23 procent.

Foto: Hasse Holmberg / TT

Krönika2024-05-26 09:30
Det här är en krönika. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Den 26 maj var det mors dag. Det är en bra dag att tacka våra mammor, men även att reflektera kring vilket ansvar de tar för hus, hem och barn. På jämställdhetsområdet är Sverige i framkant kring formella rättigheter, men mycket återstår innan vi kan göra anspråk på att vara helt jämställda. 

En ny rapport från Världsbanken visar att klyftorna mellan män och kvinnors rättigheter runt om i världen är mycket större än vad man tidigare har trott. Kvinnor åtnjuter bara två tredjedelar av de lagstiftade rättigheter som män har, mycket mindre än de tre fjärdedelar som man tidigare har trott. När man studerar hur de faktiskt implementeras så är kvinnors faktiska rättigheter mindre än 40 procent. 

I den dystra statistiken sticker Sverige ut i en positiv riktning. Världsbankens rapport visar att Sveriges lagstiftade rättigheter som påverkar kvinnors ekonomiska möjligheter är på 82,5 procent av männens. Men även om vi har kommit långt, är det fortfarande långt kvar tills vi verkligen kan leva upp till den bild av global jämställdhetsförebild som vi gärna målar upp om oss själva. 

När Världsbanken studerade implementeringen av jämställdheten hamnade kvinnors rättigheter på bara 72,5 procent. Ett jämställdhetsområde där Sverige har mycket kvar att göra på är omsorgen om barn. Globalt spenderar kvinnor genomsnittligt 2,4 timmar mer om dagen på obetalt omsorgsarbete (huvudsakligen barnomsorg) än män. Även i Sverige tar kvinnor ut betydlig mer av föräldraledigheten än vad män gör. År 2023 tog kvinnor genomsnittligt ut 69 procent av föräldrapenningen, vilket får stora konsekvenser på kvinnors långsiktiga karriärmöjligheter. 22 procent av kvinnor med barn jobbar deltid jämfört med 5 procent av män. Det tar i genomsnitt sju år för mammans inkomster att återvända till den nivå som den var två år innan första barnets födelse, samtidigt har pappans inkomster ökat med cirka 23 procent. 

undefined
Ta mors dag till akt för att verka för en jämlik föräldraförsäkring.

Hur kan Sverige vara en förebild om vi fortfarande har ett statligt bidragssystem som bidrar till minskade löner och pensioner för kvinnor?

För att föräldraledigheten ska tas ut jämlikt av båda föräldrarna behöver föräldraförsäkringen individualiseras, så att båda föräldrar får lika många dagar av föräldraledigheten. Vi ser att de mammor som har bäst löneutveckling är dem där pappan har tagit ut en väsentlig del av föräldraledigheten (över 20 procent) men inte den övergripande delen (mer än 60 procent). Slutsatsen är att när par tar ut en jämlik del av föräldraledigheten så gynnar det mammors inkomster samtidigt som pappor får spendera mer tid med sina barn. 

Ta mors dag till akt för att verka för en jämlik föräldraförsäkring. Mammor förtjänar en karriär även efter barn, precis som papporna. Då kan Sverige verkligen ställa sig som en världsledare för jämställdhet.

Ulrica Schenström är vd för den gröna, liberala tankesmedjan Fores. Hon medverkar som fristående krönikör i SN.