Om drygt ett halvår är det val till Europaparlamentet. Sedan det senaste Europaparlamentsvalet för fem år sedan har en pandemi, ett krig i Europa och aggressiva grannar i öst skakat om det politiska landskapet. Samtidigt har den politiska utvecklingen i medlemsstaterna förändrats. Nya politiska motsättningar har tagit form och nya partier har vunnit mark. Hur kommer den svenska EU-debatten att se ut inför det stundande EU-valet?
Stödet för EU-medlemskapet är i dag rekordhögt bland svenskarna. Även bland SD-väljare har stödet ökat. Det breda stödet för EU har potential att skapa en sund EU-debatt med fokus på sakfrågor, men oroande signaler indikerar att politiska krafter återigen vill föra upp frågan om ett EU-utträde på dagordningen.
Så sent som i våras konstaterade Jimmie Åkesson att EU är på väg att bli en tvångströja för Sverige och att finns stora anledningar att på riktigt utvärdera vårt medlemskap i unionen. Denna EU-skepsis har börjat synas på flera håll inom den politiska sfären och är synnerligen utbredd bland SD-politikerna. I SOM-institutets senaste politikerpanel svarar hela 88 procent av de svarande SD-politikerna att de vill folkomrösta om att lämna EU. Sveriges näst största parti önskar sig alltså en Swexit.
Samtidigt driver Ungsvenskarna för ett svenskt utträde ur EU. Frågan om Swexit måste upp på agendan inför EU-valet, menar de. Till saken hör att Ungsvenskarna inte är ett fristående ungdomsförbund som alla andra, utan kontrolleras av moderpartiet. Med andra ord går Ungsvenskarna SD:s ärenden.
Nästa år är ett supervalår. Om Donald Trump intar makten i USA behövs ett EU som tar ansvar för det öppna samhället och den liberala demokratin. Dock anar vi redan nu en högersväng på kontinenten. En opinionsundersökning från augusti visar att EU-skeptiska högerpartier går framåt på bekostnad av mittenpartierna. Om valet hölls i dag skulle SD:s partigrupp ECR ta sig förbi liberala Renew Europe och bli den tredje största gruppen i Europaparlamentet.
Om Europaparlamentets breda kompromisser byts ut mot en konservativ högermajoritet efter nästa val kan det få djupgående konsekvenser för EU-politiken. Och det rör sig inte om triviala frågor. Vi talar om ödesfrågor som klimatomställningen, EU:s stöd till Ukraina, utvidgningen österut, samt hur rättsstatens principer ska upprätthållas i medlemsländerna.
Dessa ödesfrågor fick knappt något utrymme i förra veckans EU-debatt i riksdagen. Det är därför hög tid att EU-politiken diskuteras med samma allvar som den nationella. Vi får inte låta EU-debatten kidnappas av krafter som vill driva en Swexitdebatt. I stället måste vi fokusera på de reformer som EU-kandidaterna vill driva igenom. För det handlar inte om något avlägset som sker i Bryssel – det handlar om Sveriges framtid.
Ulrica Schenström är vd för den gröna liberala tankesmedjan Fores. Hon medverkar som fristående krönikör i SN.
