Framtiden för Folkets hus är osäker efter två år av pandemi och med den kommande trafikomläggningen via Bettna under nästan ett år.
På ett öppet möte i Vrena Folkets hus berättade Trafikverkets projektledare att det är själva brobytet över TGOJ-banan som är projektets ansvar och ekonomiska ramar. Att de som bor på samma sida som Folkets hus får två mils omväg för att ta sig med bil till andra delen av tätorten, är inte projektets uppdrag att lösa.
Alltsedan brobytets följder lyftes fram som ett problem har ytterst lite hänt. Den statliga myndigheten Trafikverket struntar i konsekvenserna för Vrenaborna och företagen i området under 2023. Trots att intresseföreningen med Karin Andersson i spetsen verkligen har ansträngt sig för att få till en vettig och respektfull dialog. Trots att följderna för Vrena Grönt, Allt om Vilt i Vrena, Tärnö Säteri, Vrena Friskoleförening, Vrena Handel, Preko Verkstad och Olles Mek och Maskin har lyfts fram särskilt.
Sett till hur pass laddad den här frågan är i samhället var det ändå ett sansat möte med ett 70-tal närvarande. Ett projekt är ett projekt. Om ramarna inte tar in de skadliga effekter för samhället när brobytet görs, då flyttas ansvaret uppåt. Trafikverket är en av Sveriges mäktigaste myndigheter. Har verkets regionala ledning något att säga? Där är det tyst, så här långt.
Lämna inte Vrena och Vrenaborna i sticket!
I slutänden blir det högsta myndighetsledningen som måste svara: Varför är de negativa konsekvenserna för ett samhälle som Vrena något som verket inte vill motverka?
Trafikverkets generaldirektör heter Roberto Maiorana, tillsatt av regeringen tidigare i år. Känner Roberto Maiorana något ansvar för det som drabbar invånarna och företagen?
På myndighetens hemsida lyfts följande fram: "Alla kommer fram smidigt, grönt och tryggt". Det är Trafikverkets ledstjärna som guidar oss i vårt uppdrag.”
Men nej, inte i Vrena. Det som sker går dessutom tvärtemot verkets Agenda 30-engagemang.
Följderna lär bli dyrköpta för samhället. Folkets hus-föreningen, som har haft det svårt nog under pandemin och ligger på den sida av järnvägen som får den långa omvägen som standard, är nära att gå under. Ett år till utan rimliga verksamhetsförutsättningar lär bli förödande. Den långa omvägen slår hårt mot företag i området, med betydligt längre och betydligt dyrare transporter till och från verksamheten.
Omläggningen av trafiken under minst elva månader gör att alla som bor på Tärnö-sidan av TGOJ-banan tvingas köra runt över Bettna för att ta sig till andra sidan av orten eller ta 52:an in mot Stigtomta och Nyköping. Det är ett sjörikt landskap, detta. Att det är omöjligt för Trafikverket att ens försöka få till en tillfällig fordonsövergång, är anmärkningsvärt. Det är fyra till sex tåg som passerar Vrena per dag.
Det är självklart bra att bron blir bytt. Men hur detta hanteras spelar roll. Här handlar det om en bygd som får veta att myndigheten inte anser att invånarnas merkostnader är verkets bekymmer. Även om en övergång för gående faktiskt ska flyttas från det näraliggande fabriksområdet till gamla stationsmiljön intill Tärnövägen, med en liten bilparkering på ena sidan. Det är inte tillräckligt.
Här är den två mil långa omvägen som följer på brobytet i Vrena mellan januari och november 2023.
Det som sker i Vrena är inte ett enstaka fall. Fler vägbroar av den här typen måste bytas framöver, på andra orter. Kanske är det så att merkostnader för verkets del i Vrena sätter normen för andra projekt med nästan eller lika svåra lokala konsekvenser. Generaldirektör Roberto Maiorana och Trafikverkets ledning har åtminstone att svara på varför den inte bryr sig om det som drabbar Vrenaborna.
Olof Jonmyren är politisk redaktör.