Utrikesminister Tobias Billström (M) står framför vår lilla grupp journalister utanför mötessalen i Bryssel efter EU:s utrikesrådsmöte och låter tiden gå. För det är det hans prat syftar till. Frågorna handlar om varför EU-länderna inte kommer i mål med det elfte sanktionspaketet mot Ryssland.
Det är så här i förhandlingar, menar utrikesministern, allt av vikt som EU beslutar föregås av omfattande diskussioner. Ju fler sanktioner som EU får på plats och ju fler områden som påverkas desto mer diskussioner blir det. 
Nu har Ungern synpunkter, en annan gång är det någon annan stat, pratar Billström på, och då är det viktigt att ta med dem i diskussionen.

Visst är det så att EU brukar hitta vägar framåt. Men det finns ingenting normalt i Ungerns beteende. Detta EU-land håller Ukraina som gisslan för att utöva utpressning på övriga unionsmedlemmar då enhällighet krävs för EU-beslut om de viktigaste utrikesfrågorna. För närvarande är det tre frågor där EU inte kan fatta beslut för att Viktor Orbáns regering antingen lagt in veto eller hotar med detsamma. 

Det gäller det nämnda elfte sanktionspaketet mot Ryssland som i huvudsak går ut på att förhindra att Moskva använder tredjeländer och företag som bulvaner för att importera och exportera varor som omfattas av sanktioner. Ett exempel som EU:s utrikesrepresentant, Josep Borrell, tog upp på sin pressträff på måndagen är försäljningen av bilar från EU till Ryssland som minskat med 80 procent, men under samma har 300 procent fler bilar sålts ”till vissa centralasiatiska länder”.
En annan fråga är en förestående utbetalning från EU till Ukraina på motsvarande fem miljarder kronor för militära ändamål. En tredje process är sanktioner mot ryska myndighetspersoner som är inblandade i fängslandet av den ryske dissidenten Vladimir Kara-Murza. Han dömdes nyligen till 25 års fängelse för sin kritik av kriget.

Alla tre frågor blockeras av Ungern eftersom en ungersk bank, OTP Bank, har satts upp på en svart lista av den ukrainska staten. Enligt Ukraina har banken över två miljoner kunder i Ryssland och har särskilda affärsrelationer med den ryska militären. Syftet med listan och klassningen som ”internationell krigssponsor” är att få uppmärksamhet och inspirera till sanktioner mot företagen.
OTP Bank har här sällskap av det multinationella amerikanska konsumtionsvaruföretaget Procter and Gamble, österrikiska Raiffeisen Bank samt 23 andra företag från bland annat Grekland, Frankrike, Italien, Belgien och Tyskland. 
 

Av alla dessa regeringar är det dock bara Ungerns som använt EU-systemet för att försöka plocka bort sitt lands företag från listan. Planerade EU-sanktioner mot Kara-Murzas plågoandar är dessutom en fråga som är helt orelaterad till den ungerska banken.
Viktor Orbán och kamraterna kan ha flera skäl till sitt agerande: Maktspel för att få loss pengar från EU i ett läge då inflationen i landet ligger över 20 procent, odlande av fiendebilder av EU inför hemmaopinionen eller genuina sympatier med den ryska regimen.
Oavsett vilka skälen är börjar det här beteendet bli ett allvarligt problem i EU:s stödarbete för Ukraina. Vi förlorar värdefull tid. Unionen behöver hitta sätt att neutralisera Ungern i beslutsfattandet.
 

Alex Voronov är ledarskribent på Liberala Nyhetsbyrån, med särskild inriktning på Ukraina.