Man vet aldrig på förhand vad kunskap nyttar till. Men kunskap förnöjer. Jag vill visa (tillbörlig) respekt för alla de framsynta och rättvisepräglade politiker, mödrar och fäder till den offentliga sektorn, som med öppna armar år efter år erbjuder mig ofantliga mängder kunskap och bildning (av vilka jag bara lyckats tillgodogöra mig en bråkdel). Denna offentliga sektor som vi gemensamt betalar med våra skattepengar är själva navet i vårt svenska samhälles framgångar; mänskligt, ekonomiskt, socialt, tekniskt, humanistiskt - och demokratiskt.

Våra välfärdssystem fick sin utformning under 1960- och 70-talen. Uppslutningen bakom idén om ökad jämlikhet var hoppingivande om en tydlig väg till ett socialt rättvisare samhälle, ett samhälle där frihet inte stavas pengar, utan är var och ens möjlighet att förverkliga sina drömmar. Målet var att skapa en gemensam samhällssektor utan exploatering och profit, en samhällssektor ställd under demokratisk kontroll: dagis, skola, sjukvård, apotek, bostäder i ”Allmännyttan”.  Olof Palme formulerade ideologin glasklart: ”Den enkla grundläggande anledningen till att arbetarrörelsen byggt upp en stark offentlig sektor är att det finns behov som är så viktiga att de inte kan överlåtas på marknadskrafterna. Det krävs en organisation som kontrolleras av medborgarna, inte av vinstintresset.”

En tid senare försökte privata företag starta vinstdrivande dagis, men den socialdemokratiska regeringen satte ner foten. Socialminister Sten Andersson markerade att denna typ av företag: ”… kan ses som ett led i ett angrepp på den gemensamma och demokratiskt styrda sektorn i vårt samhälle.”

Nu skriver vi år 2022. Den offentliga sektorn har under lång tid varit i olika stadier av förfall. De ekonomiska och sociala klyftorna medborgarna emellan är nu dramatiska. Socialdemokraterna har inlett sin valrörelse och ett av de starkaste slagorden är demokratisk kontroll av den gemensamma sektorn, en sektor utan vinstintressen. Den samlade högern slåss med knutna nävar för rätten att göra privata vinster på välfärdsystemen, på den gemensamma tryggheten.

Stärk tryggheten och minska klassklyftan en smula genom att avskaffa karensavdraget och föra in tandvården i sjukförsäkringen: sann socialdemokratisk politik! 

”Det förflutna är ett främmande land, de gör saker annorlunda där”, skrev författaren L.P.Hartley. 

Återupprätta medborgarrätten. Låt det förflutna hinna ifatt. Framtiden är på gångavstånd från gårdagen.

Ulf-Göran Widqvist (S) är författare och småföretagare. Han medverkar som fristående krönikör i SN.