På Västra kyrkogården i Nyköping finns en av Sveriges mest intressanta gravar. Den ser inte mycket ut för världen om man ska jämföra med mer pompösa monument såsom kungagravarna i Stockholm eller Uppsala, men där ligger kvarlevorna av en av Sveriges historias mest fascinerande personer. Det handlar om skådespelaren Lars Hjortsberg (1772–1843) som kan sägas ha lagt grunden för svensk teater. En grund som står sig än i dag.
Hjortsberg städslades redan som sexåring vid Kungliga Operan i Stockholm och fortsatte senare som medlem av Dramaten-ensemblen. Han gynnades tidigt av Gustav III och var del i den gustavianska nytändningen av svensk kultur. Embryot till den kultur som vi fortfarande lever i. Det är inte förvånande att Carl Michael Bellman skrev texterna till många av hans uppträdanden, bland annat ett skådespel där Hjortsberg själv spelade alla roller.
Som ”Konungens comediant” blev han berömd i hela Sverige. 1700-talet är den tid då vi börjar få tidningar som rapporterar om hela landet och det finns fog för påståendet att han blev något av en dåtida ”inneperson”. Men han var inte bara skådespelare utan även tjänsteman på Haga slott och i den rollen följde han med kungen till kriget i Finland, där han kom att belönas med Svensksundmedaljen. På sin ålders höst 1825 när Arsenalsteatern vid Kungsträdgården i Stockholm brann ned ledde han själv utrymningsarbetet.
Hjortsberg verkade inte i ett tomrum. I hans samtid fanns storheter som Bellman, Kjellgren och Elias Martin. Men han var för sin tid den störste på teatern och lade grunden för en kulturyttring som gav oss Jenny Lind eller för den delen Ingmar Bergman eller våra dagars Alicia Vikander. För att inte tala om Birgit Cullberg som var en produkt av Nyköping. Allt detta hade inte kunnat åstadkommas om det inte hade varit för Hjortsberg.
Det var vid ett besök i Nyköping som Hjortsberg avled och det är därför som han fick sin grav i denna stad. Gravvården är imponerande för att vara Nyköping, men lite väl intetsägande för en sådan betydande gärning. På ett sätt illustrerar det tidens förgänglighet då teatern är ett oerhört tidsbundet medium. Det är inte många som minns Georg Rydeberg – och hans gärning finns ändå bevarad i form av filmer och intervjuer.
Så skänk ”Konungens comediant” en tanke nästa gång ni springer till tåget, eller varför inte avlägga honom ett besök? Västra kyrkogården är vacker på våren.
David Lindén är historiker från Nyköping. Han medverkar som fristående krönikör i SN.