Alla kan lära något av Historien om Sverige. Det går inte att understryka nyttan av att SVT har gjort en storsatsning på en lättillgänglig och ändå något djuplodande tv-serie om Sveriges historia. Se den. Det är folkbildning – och väldigt många av oss behöver mer av det. För över tid är det så lätt att vi undviker att plocka upp nya kunskaper som modifierar de sanningar vi bär med oss från skolans tid. Kunskap då är inte samma sak som kunskap nu.
Jag vet inte hur många gånger vi repeterade på lågstadiet det här med att de första människorna kom till Sverige för 10 000 år sedan. Men vi fick egentligen aldrig reda på vilka de var eller på vilka grunder som de kom hit. Kanske var det överkurs för åttaåringar. Det första avsnittet i tv-serien handlade just om detta och vi fick veta mer. Det här med att de första invånarna i Norden var mörkhyade och blåögda kan förstås vara explosivt laddad kunskap för den som inte har hängt med, eller den som inte vill förstå att vår kunskap om det förflutna aldrig är definitiv. Även om en del av den är just huggen i sten, som hällristningarna vid Släbro eller runstenarna i Aspa.
De arga trollen i sociala medier och andra inskränkta figurer som gapar om att det som serveras är PK-kunskap, de är vår tids jorden är ändå platt-personer. Förändringar av vår kunskapsmassa kommer inte alltid utan motstånd. Att nya, uppdaterade rön tar över efter gamla är nyttigt och utvecklande. Minns din Hegel.
Nästa avsnitt är metallernas tid.
Serien Historien om Sverige i SVT är baserad på en stor mängd forskning och kunskap från forskare. Många av dessa kommer till tals i serien – och alla är garanterat inte överens om allt, sådan är vetenskapen. När vi närmar oss kolonisationen av delar av Norrland, bilderna av stormaktstidens Sverige och av aktörerna i kampen för allmän och lika rösträtt, kan det säkert bli laddat. Låt mig återkomma i ämnet om några avsnitt.
Kom också ihåg att skådespelarna som agerar i de historiskt illustrerande scenerna är från vår tid. Det är en dramatisering för att berättelsen ska vara lätt att ta till sig. Den svarta kvinnan som står vid en strand i Bohuslän är kanske inte en exakt kopia av hur det var, men hon förmedlar en detaljerad bild av vår förståelse av hur det sannolikt såg ut.
Det förflutna, vår historia är en mångfald av berättelser, en oändlig mängd skiftande livsöden. En lång tidskedja av överhet och utsatthet, våld och vänskap, fattigdom och fest. Historien är kanske inte som du vill ha den. Sånt är livet. Att problematisera det vi tror oss veta om det som har varit är att göra tidigare generationer en sorts rättvisa.
Vi har att lära så länge vi lever – och de som kommer efter får alltmer att lära sig om oss.
Olof Jonmyren är politisk redaktör.
