Johan Skytte har en egen väg i Nyköping. Den ligger inte i centrum och det finns ingen information om att den har namngetts efter Nyköpingssonen Johan Skytte (1577–1645), som var lärare åt den blivande kungen Gustav II Adolf samt vår förste utbildningspolitiker. Bland annat återstartade han Uppsala universitet, som hade legat nere sedan reformationen. Men man ska glädjas åt det lilla. Historien om det gamla 1600-talsriksrådet innehåller dock en större sensmoral om konsten att vårda, eller inte vårda, sitt arv.
Inget ont om Gert Fredriksson (1919–2016). Han förtjänar sin staty i hamnen men åtta OS-guld under efterkrigstiden väger inte lika tungt som att ha lagt grunden för dagens utbildningsväsen, vilket Johan Skytte gjorde. Men tusen ursäkter i förväg om någon kanotist känner sig förolämpad. Likaså förtjänar utrikesminister Anna Lindh (1957–2003) sin minnesplats. Men Skytte var faktiskt den som grundade Sveriges andra universitet, som på grund av stormaktstiden hamnade i estniska Dorpat (nuvarande Tartu). Universitetet finns kvar och gör att hans betydelse för högre utbildning gäller två länder.
Det finns inget ont att säga om Stora historikerpriset, vilket varje år sedan 1994 delas ut av Nyköpings kommun och Sörmlands Museum, men varför i hela friden bytte man namn från Hertig Karls pris? Trots sina fel och brister är Karl IX (1550–1611) den monark som betytt mest för Nyköping och Södermanland. Han lade grunden för gruvnäringen, som senare har utvecklats till moderna industrier likt SSAB i Oxelösund, och knöt till sig intelligenta människor som Johan Skytte och Axel Oxenstierna.
När Åkroken grävdes ut föreslog jag att den skulle få namnet Johan Skyttes torg, med en staty och tillhörande informationsplatta. Det var som att tala för döva öron och det säger något om vår inställning till officiella minnesmärken. Vi gillar inte att bygga monument över annat än 1900-talspolitiker. Däremot gillar vi att ära okontroversiella idrottsinsatser och atleter. Men vad kommunpolitiker, som ofta är de som bestämmer över monumenten, inte förstår är att det förflutna är värdefullt också inför framtiden.
Rent krasst kan historiska kunskaper omsättas i kronor och ören: Se bara på svenska storföretag likt Ikea där ”The Swedish story” är en bärande bjälke. För att inte tala om när Växjö universitet och Högskolan Kalmar 2010 slogs samman till Linnéuniversitetet. Det nya namnet syftade så klart på smålänningen Carl von Linné.
I Nyköping verkar makthavarna vara lika rädda för det förflutna som jag själv var efter att som barn ha sett filmatiseringen av Maria Gripes roman Agnes Cecilia – en sällsam historia.
David Lindén är historiker och skribent från Nyköping. Han medverkar som fristående krönikör i SN.