Vi är många som dagligen följer väderleksrapporterna. ”Blir det sol i morgon?” ”Borde det inte regna mer snart?” Inte för att vi direkt kan påverka saken och att det inte finns något dåligt väder, bara dåliga kläder har man fått lära sig.
Tyvärr är det inte riktigt sant. Långsiktigt är klimatförändringarna allvarliga. Den globala uppvärmningen syns i dag bland annat genom ökande medeltemperatur och fler extrema väderhändelser, även i Södermanland. Att begränsa negativ klimatpåverkan är en stor utmaning vi måste hantera.
Riksdag och regering har satt upp ett ambitiöst mål om noll nettoutsläpp 2045. Länsstyrelsen har tagit fram en regional strategi och en ”koldioxidbudget”. Länsstyrelsens uppgift är att samordna och leda det regionala arbetet för att nå målen. Flera kommuner har gjort lokala budgetar. Men det är de konkreta åtgärderna som måste på plats om klimatkrisen ska stoppas. Det finns uppgifter för det offentliga, men också för företag och civilsamhället i stort.
Kanske borde konceptet från pandemin kunna användas med ”nationella och regionala rekommendationer”? Fler än man tror inser att det inte bara är ”Någon Annan” som ska göra något. Det behövs mer information om vad som är bra och rätt, i stället för pekpinnar och förbud. ”Stanna hemma och köp inget” är knappast vad människor längtar efter. Man kan lyfta fram det positiva med att cykla eller åka buss, som motion och att slippa ta hand om en krånglande bil. Eller peka på värdet av hållbart producerade textilier som håller längre och kan bytas på second hand.
I Södermanland är det dessutom enkelt att visa vägen mot en mer hållbar livsmedelsproduktion. Det finns gott om lokala livsmedelsproducenter och möjligheter att bättre nyttja det vi har i vårt eget skafferi. Pandemin har ju inneburit att vi har upptäckt vårt län mer genom att vi ”hemestrar” mer. Att vi har nära till naturen ger också goda förutsättningar att ge fler kunskaper om ekologiska grunder och hur klimatutvecklingen påverkar på både gott och ont. Bättre kunskaper ökar intresset och förmågan till kloka val.
I länet finns möjlighet att göra verklig skillnad, både i det lilla i våra val i vardagen, och för dem som kan ta de stora besluten. SSAB:s arbete för att nå en fossilfri stålproduktion är ett sådant. Den industriella revolution som det kommer att innebära är betydande och världsledande. Men det kräver mer, mycket mer el – och där har vi den kraftledning som kommer att behövas.
Att en ny stor kraftledning blir ett ingrepp i värdefull natur, att man kan ha synpunkter på var och hur den skall dras är sant, men det är den typ av debatter och prioriteringar vi måste ta för att nå de övergripande målen. Behovet av bättre elkraftsförsörjning är dessutom stort i stora delar av landet. En konstruktiv debatt om hur det ska klaras är förmodligen den viktigaste miljöfrågan framöver.
Beatrice Ask är landshövding i Södermanland. Hon medverkar som fristående krönikör i SN.