Under mitt sommarvikariat har jag ofta frågan om jag verkligen tycker att "alla i världen kunna bosätta sig här och ta del av vårt välfärdssamhälle?" Svaret på frågan är nej. Det är inte för att jag vill minska på migrationen till Sverige, tvärtom. Det är snarare den andra delen av frågan som jag vänder mig mot. Om vi ska kunna ha en human migrationspolitik behöver vi också en skärpt integrationspolitik- där en del av den innebär att alla inte har tillgång till hela välfärden från första dagen.
Enligt UNHCR befinner sig över 100 miljoner människor på flykt. Majoriteten är internflyktingar och finns kvar i sina hemländer, men många har också behövt söka sig utomlands. Under 2015 upplevde vi en av de största humanitära katastroferna sedan andra världskriget, vilket resulterade i att 160 000 personer sökte asyl i Sverige. Som en följd av detta fattades ett antal politiska beslut som starkt begränsade möjligheten att ta sig till Sverige. Det behövdes ett andrum hette det. Men sedan dess har det hänt väldigt lite både på migrations, men framförallt integrationsområdet. Det är synd, eftersom länder har en skyldighet att hjälpa människor som flyr från krig, katastrofer och förtryck, men för det krävs också att vi möjliggör rimliga sätt att göra det på.
Integrationen i Sverige är bristfällig. Vi har ett stort antal vuxna människor som inte försörjer sig själva. Notan för detta tar den allmänna välfärden och skattebetalarna. Som tur är finns det mycket man kan göra för att hjälpa människor att komma i arbete, att försörja sig själva och minska konflikten mellan migration och skattebetalarna. Nyanlända personer bör kvalificera sig in i välfärden. Etableringsbidraget bör ställas om till ett etableringslån. Det bör öppnas upp fler vägar för nyanlända att validera eller på annat sätt bevisa sin yrkeskompetens. Vi kan skapa enklare vägar att starta bolag. Samtidigt kan civilsamhället och eldsjälar spela en allt större roll i integrationen, genom att bistå med hjälp och kontakter, få in människor i en gemenskap och fixa praktiska lösningar för mottagande.
Det är dags för politikerna att utnyttja det andrum man gav sig själva för att hitta lösningar. Mitt Sverige väljer hellre att ge människor en chans i samhället än att stoppa migrationen när man tycker att integrationen är för dyr. Vi hittar lösningar på problemen som kombinerar medmänsklighet med krav och en hållbar ekonomisk politik.