Under de sista skälvande dagarna av semestern låg värmen som ett tjockt täcke över den gamla svenska provinsen. Bremen-Verden var under svenskt styre mellan år 1648-1719. Staden Bremen var däremot aldrig en svensk besittning, men staden är präglad av sin rika historia mellan krig, fred och stormaktspolitik. Vår tids säkerhetspolitiska centrum befinner sig långt mer österut än Bremen, men är högst närvarande i Hansastadens stadskärna.

Staden men framför allt regionen var under lång tid ansedd som ”kronjuvelen” för handeln inom Hansan. Hit kom skepp fullastade med varor och kapital från Hansaförbundets städer runt om Nord- och Östersjön. Från det trettioåriga kriget (1618-1648) upphörde Hansaförbundet, men tre tyska städer – Lübeck, Hamburg och Bremen – valde att behålla benämningen Hansestadt.

Den observanta turisten kan notera att definitionen lever kvar – tydligt markerade med de inledande initialerna HB ”Hansestadt Bremen ” på bilarnas nummerplåtar. Bremen har i dag runt en halv miljon invånare. Dess storlek och funktion är inte helt olik Göteborg med sin port ut mot havet. Bremen har med tiden fått se sin storebror Hamburg ta över rodret som den strategiskt viktiga hamnen i området.

Historiens vingslag ekar högt på gator och torg. I området Schnoor kan man spatsera mellan hus och gränder från 1400-talet och framåt, vilket för tankarna till Stockholms Gamla stan. På Marktplatz, det stora torget, finns hela två Unesco-världsarv: Rolandstatyn och det gotiska rådhuset från 1400-talet.

Rådhuset bebos än i dag av stadens borgmästare och under historien har de pampiga salarna fyllts av politiska möten och banketter. Den unika arkitekturen kombineras med dess rika historia - väl värt ett besök om du har vägarna förbi.

I dag vajar den ukrainska flaggan över rådhuset – i solidaritet med det ukrainska folkets kamp för överlevnad. En ständig påminnelse om verkligheten utanför semesterbubblan. Överallt i staden vajar ukrainska flaggor. Stödet för Ukraina är på ytan starkt, men samtidigt bubblar andra pressande frågor under ytan.

Energiförsörjningen är på alla européers läppar. Sommaren 2022 har varit varm och dyr. Rekordhöga energipriser pressar plånböcker och därmed även moraliska övertygelser. Tyskland må låta den ukrainska flaggan vaja över torg och gator, men den ryska gasen –  Putinregimens främsta inkomstkälla till krigsapparaten – flödar fortfarande i Tyskland.

Verklighetens utmaningar nalkas i horisonten. Tyskarna har ett par veckor kvar av att njuta av sina semestrar. Ingen vill tänka på den kalla vintern. Inte ens vi semestrande svenskar.

Linnea Hylén medverkar då och då som ledarskribent i SN.