Försvarsmaktens totalförsvarsstrateg Michael Malm pekar på att det kan vara så enkelt som att kvinnor ska vara medvetna om att de ska fortsätta göra sitt jobb för att upprätthålla viktiga samhällsfunktioner.
Hundratusentals svenskar har läst Denise Rudbergs romanserie om tre kvinnor som tar jobb som signalspanare under andra världskriget. Det är en nervkittlande berättelse som påminner oss om en svunnen tid, men tyvärr har frågan om kvinnans roll under höjd beredskap blivit aktuell även i dagens Sverige.
I början av veckan presenterade Försvarsmakten en undersökning om svenskarnas inställning till, och kunskap om, totalförsvaret. Bara var tredje kvinna mellan 18 och 49 år vet vad som förväntas av henne, i jobbet såväl som i privatlivet, vid krig eller fara för krig. Bland de kvinnor som är 50 år eller äldre, varav många har vuxit upp med föräldrar som levde under andra världskriget, vet däremot hälften av kvinnorna vilka förväntningar som finns på henne.
När det gäller skillnaderna mellan könen visar undersökningen tydligt att män har större kunskap om vilka uppgifter de skulle ha vid höjd beredskap. Detta beror delvis på att fler män än kvinnor har gjort värnplikt och därmed utbildats och informerats om sina uppgifter. Men det beror också på att samhället inte har tagit sitt ansvar när det gäller att sprida information till kvinnor.
Kvinnans roll i krig handlar sällan om att strida vid fronten, varken i Sverige eller resten av världen. Försvarsmaktens totalförsvarsstrateg Michael Malm pekar på att det kan vara så enkelt som att kvinnor ska vara medvetna om att de ska fortsätta göra sitt jobb för att upprätthålla viktiga samhällsfunktioner. Det handlar inte bara om vård- och omsorgssektorn, utan även om att bankernas system ska fortsätta fungera, att dagligvaruhandeln ska hålla öppet och att energiförsörjningen ska fortsätta fungera.
Att bli försvarad i händelse av krig är en av de mest grundläggande rättigheterna i en demokrati. Men alla medborgare har också en skyldighet att hjälpa till att försvara sina medmänniskor. Det gäller oavsett kön, yrke och samhällsklass. Att sprida kunskap om hur detta system ska upprätthållas är inte bara ett ansvar som vilar på den enskilda individen, utan på arbetsgivare, kommuner och näringslivet.
Därför måste svenskarna fortsätta påminnas om andra världskrigets kvinnor, och vi måste lyssna på dem som fortfarande minns åren när deras mödrar, eller de själva, kämpade för att försvara vårt land.
Johanna Schreiber är ledarskribent vid Liberala Nyhetsbyrån.
Johanna Schreiber, ledarskribent, Liberala Nyhetsbyrån