På flera håll i landet slår polisstationer igen under sommaren. I Dalarna håller 15 av 17 stationer stängt. I Arvika stänger stationen för att antalet poliser i yttre tjänst ska räcka till. Budgeten räcker inte till för att anställa sommarvikarier och därför läggs verksamheten vilande. Det är talande för Polismyndighetens ekonomiska situation.
Inrikesminister Anders Ygeman (S) har återkommande hävdat att Sverige har fler poliser i dag än på flera decennier. Hur många decennier det handlar om har varierat och påståendet har ifrågasatts, men stora frågan är hur relevant konstaterande det är att göra oavsett. För även om Sverige skulle ha fler poliser än tidigare, har vi aldrig tidigare haft 10 miljoner invånare. Det relevanta måttet är inte antalet poliser, utan hur många poliser det finns i förhållande till befolkningens storlek.
Med det måttet bjuds det på färre glädjesiffror. Sedan 2010 har befolkningen ökat med över en halv miljon, men under samma period har antalet poliser varit närmast konstant. Även om skälet till personalbristen under sommaren är ekonomisk, är det svårt att se hur polisen ska kunna rekrytera i den utsträckning som utlovats politiskt framöver.
I april avslutade Socialdemokraterna budgivningen om vem som kan föreslå flest nya poliser med att utlova 10 000 fler polisanställda till 2024. Men även om de nödvändiga resurserna för att öka antalet polisanställda med en tredjedel tillförs, är det svårt att se var alla nya poliser ska komma ifrån.
Utbildningsplatserna på polisutbildningen gapar tomma. I ett försök att fylla fler platser sänkte Polismyndigheten i höstas begåvningskravet från en fyra till en trea på en niogradig skala. Men sänkta begåvningskrav är ingen långsiktig lösning. Testerna finns där för att polisyrket kräver vissa egenskaper. Förutom kognitiv förmåga handlar det om fysisk och psykisk kapacitet, som sökande måste visa prov på.
Att tumma på grundläggande krav och bredda rekrytering med kandidater som tidigare sågs som olämpliga för polisyrket är en farlig väg att gå. Kraven finns där av en anledning, och det är svårt att tänka sig en åtgärd som skulle undergräva polisyrkets status mer än sänkta krav.
Att öka polisyrkets attraktivitet är en av de viktigaste faktorerna för att fler ska söka sig till Polishögskolan. Om intresset saknas, spelar det ingen roll hur många utbildningsplatser eller nya polishögskolor som kommer till. Det behövs framför allt en förändrad inställning till Polisens verksamhet.
År av ointresse för grundläggande frågor om lag och ordning från politiskt håll gör att det krävs betydligt mer än vad som föreslagits. Fler utbildningsplatser eller några tusenlappar mer i plånboken är otillräckligt för att den kraftiga tillökning av poliser som utlovas ska bli verklighet. Men ökat tillskott till Polisens budget är ett bra första steg. Då kanske i vilket fall Polisen har råd att rekrytera sommarvikarier.
Tobias Samuelsson