Allt fler kvinnor väljer bort att skaffa barn

Från och med 2010 har barnafödandet stadigt minskat i hela landet – oavsett konjunkturläge. Sannolikheten att en kvinna som lever i ett förhållande ska föda ett första barn har minskat med mer än 20 procent mellan 2010 och 2018.

Allt färre barn föds i Sörmland. Mellan 2022 och 2023 gick barnafödandet ned med över 12 procent.

Allt färre barn föds i Sörmland. Mellan 2022 och 2023 gick barnafödandet ned med över 12 procent.

Foto: Christine Olsson/TT

Ledarkrönika2024-11-24 08:12
Det här är en krönika. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Antalet födda barn per kvinna förra året – under 1,5 barn – är det lägsta sedan mätningarna började 1749 konstaterade Statistiska centralbyrån (SCB) i början av året

Om befolkningen ska ligga på en stabil nivå utan invandring krävs det en reproduktionsnivå på 2,1 barn per kvinna.

Om trenden håller i sig, och det mesta tyder på det, kommer alltså befolkningen att minska. Statistiken pekar dessutom på att nedgången kan bli särskilt stor i Sörmland. 

Mellan 2022 och 2023 gick barnafödandet i Sörmland ned med över 12 procent. Det var mest i hela landet. 

Och det rör sig inte om en tillfällig dipp i kurvan. 

Mellan 2014 och 2023 minskade antalet nyfödda med nästan 20 procent i länet. Det är det näst största tappet i Sverige, bara i Blekinge var nedgången större.

undefined
Allt färre barn föds i Sörmland. Mellan 2022 och 2023 gick barnafödandet ned med över 12 procent.

Länge trodde man, utifrån SCB: prognoser, att det skulle födas betydligt fler barn. Men på kort tid har befolkningsframskrivningarna reviderats ned och befolkningsfrågan har snabbt seglat upp som en kommunal och regional utmaning.

Det finns en uppenbar risk att många kommuner inte hänger med i svängarna. Deras plan- och investeringsprocesser för att bygga bostäder, skolor och förskolor är både långsiktiga och trögrörliga. 

Budskapet till kommunerna från Sveriges Kommuner och Regioners chefsekonom Annika Wallenskog är tydligt: ”Ni kanske inte ska bygga de skolor och bostäder ni hade tänkt.” (Dagens Samhälle 14/5)

Men det räcker inte bara att stoppa nybyggen. När barnkullarna minskar så här drastiskt behöver man även lägga ned befintliga förskolor och skolor. Enligt SKR:s beräkningar kan fler än var tionde förskola i landet behöva läggas ned fram till 2027 (DN 3/9).

I Eskilstuna ser man redan konsekvenserna av den här utvecklingen. Både förskolor och skolor stängs. Barn och elever flyttas runt. Anställda omplaceras eller sägs upp. 

Eskilstuna är också ett exempel på hur man inte ska genomföra de här processerna. Besked lämnas med mycket kort varsel. Det saknas svar på grundläggande frågor. Personal har varslats i omgångar, vilket resulterat i att personer med kortare anställningstid erbjudits omplacering medan de med längre tid sagts upp. 

Även om det inte finns en skolnedläggning som inte för med sig protester behöver kommunerna ändå göra sitt bästa för att genomföra processen så smärtfritt som möjligt. För at invånarna ska behålla förtroendet för att det kommer finnas bra förskolor och skolor. För att Eskilstuna kommun ska framstå som en attraktiv arbetsgivare.

undefined
Fler än var tionde förskola i landet kan behöva läggas ned fram till 2027.

Det gäller att komma ihåg att prognoserna kan ändras igen. Att det åter ska börja födas fler barn. 

Barnafödandet brukar gå upp och ned i takt med konjunkturläget. Det brukar födas fler barn när det är högkonjunktur och färre när det är lågkonjunktur. 

Men från och med 2010 har barnafödandet stadigt minskat – oavsett konjunkturläge. Sannolikheten att en kvinna som lever i ett förhållande ska föda ett första barn har minskat med mer än 20 procent mellan 2010 och 2018 (DN 17/11).

Enligt forskaren Glenn Sandström på Umeå går det ännu inte att ge ett säkert svar på varför allt fler väljer bort att skaffa barn. Men forskarna har, enligt Sandström, några försiktiga, preliminära svar. Bland annat skillnader i attityder hos kvinnor födda efter 1985 jämfört med tidigare generationer.

Det är vanligare med en mer allmän pessimistisk syn på framtiden bland dem som avstår barn. De oroar sig för en demokratisk tillbakagång i västvärlden, geopolitisk oro och krig och ökad politisk polarisering. 

Enligt Glenn Sandström finns det även en oro för det som upplevs som en oförmåga hos politikerna att komma med lösningar på klimatkrisen. Det finns dessutom en misstro mot institutionerna. Hur kommer sjukvården vara när mina barn växer upp? Hur kommer skolan att vara.

undefined
Regionråd Jimmy Loord (KD) menar att "fler behöver gå från att tala om blommor och bin till att börja praktisera.”

Våra kommun- och regionpolitiker har inte så stora möjligheter att påverka en allmän känsla av att mycket i världen håller på att gå åt helvete. Men de spelar en avgörande roll för att säkra en bra skola och sjukvård även i framtiden. 

Eller som regionrådet i Kalmar, Jimmy Loord (KD) krasst uttrycker det i en debattartikel i Dagens Samhälle (21/11): Om fler ska ligga, måste politiken också ligga i.

Om de kommer att lyckas att kavla upp ärmarna? Vem vet. Facit från Eskilstuna övertygar inte. Men vill våra politiker att det ska födas fler barn behöver de inse att de kommande nedläggningarna behöver hanteras med stor varsamhet. 

Emma Wange är politisk redaktör för Eskilstuna-Kuriren och Strengnäs Tidning (oberoende liberal)

undefined