Det är bara att välkomna att Socialdemokraterna i Nyköping vill att det kommunala Nyköpingshem ska kunna bygga bostadsrätter. Eget ägande stärker egenmakt, ansvarstagande och behövs i bostadsmixen. Kommunalrådet Urban Granström (S) har särskilt pekat ut områden med få bostadsrätter, som Brandkärr och Oppeby, som särskilt intressanta för Nyköpingshems bostadsrättsbyggande.
Genom variation i äganderätt kan också den socioekonomiska sammansättningen i området kunna förändras. Det kan också inspirera till en bostadskarriär när man ser att anställning ger möjligheter.
Så långt, allt gott. Men det finns en annan aspekt som Nyköping behöver ta höjd för. Det är hur man bygger. Nyköping är en liten stadspärla som har en fin stadskärna, kombinerat med vatten och kreativ innovation som bostäderna i gamla spannmålssilon. För att fortsätta vara ett attraktivt boendealternativ till ett allt trängre Stockholm behöver nybyggande både vara ekologiskt hållbart och smälta in. Ett Nyköping för ett klimat- och krisprövat 2040-tal behöver se mer av träbebyggelse som binder koldioxid, solceller, förmåga att samla regnvatten (både för torktider och extremregn) och utrymme för stadsträdgårdar och stadsodling. Det senare kan bidra till temperatursänkning i staden samt bidra ekologiskt på olika sätt. Dessutom behöver arkitekturen vara tilltalande och det behöver finnas luft och inte den slätstrukna betongbrutalism som förstört så många svenska städer under lång tid. Pandemin visade en ökad efterfrågan på bostäder med ytor i områden med grönska och rymd.
Det pågående bygget av 462 nya bostäder, butiker, restauranger och parkeringshus i den så kallade Hansastaden visar ganska väl att Nyköping har en bra bit kvar för att bygga för framtidens utmaningar och samtidigt vara en attraktiv stad. Nyköpingspolitiken borde samla ihop experter från SLU, Försvarshögskolan, KTH och byggföretag för en analys hur konsekvenserna av framtidens kriser kan dämpas genom ett smartare byggande.