Joakim Berg sjunger att han står maktlös inför kärleken och hur mycket jag än har relaterat till hans texter i mina tonår så kan jag nu bara känna mig maktlös inför en enda sak; naturens kraft.
Den här sommaren har naturen jävlats med oss på flera håll. I Sverige brinner skogen upp och torkan medför katastrofer får såväl djur som lantbrukare. I Thailand stängde det massiva regnet in tolv ungdomar och en ung man i en grotta. Även Japan har drabbats hårt av kraftigt regn med uppåt 200 döda. På Hawaii slutar inte lavan rinna från den aktiva vulkanen Kilauea. Listan hade kunnat fylla hela den här spalten.
Tycker ni inte att det känns som om Moder jord hämnas på oss? För att vi behandlar henne så dåligt? Det tycker jag.
Sverige har, tillsammans med länder som USA och Australien, störst ekologiskt fotavtryck per capita. Om alla på jorden skulle ta efter Sveriges konsumtion hade vi behövt 4,2 jordklot.
Jag vet att vår planet har sådan kraft att hon kan orsaka vissa av naturkatastroferna själv, men vid det här laget är det också allmänt känt att växthuseffekten leder till ökade naturkatastrofer.
Jag vill inte att vi upprör jorden mer. Jag vill inte se fler hjärtskärande bilder på personlig förödelse och ytterligare tusentals människor som tvingas lämna sina hem.
Jag vill att vi skärper oss.