David, som tidigare tävlade för Oxelösunds KK, är numera klädd i Brunnsvikens blåa tävlingslinne. Med det följer även besättningslopp.
SN stöter på honom efter ett lyckat försök i K2:an, faktiskt tillsammans med en annan Oxelösundspaddlare, Sebastian Jakobsson.
– Jag paddlade några lopp på förra SM:et också, min flickvän är ledare i klubben så det är hon som tjatat, säger Sebastian och vill inte riktigt lägga någon större vikt bakom comebacken.
Duon lyckades ändå slå sig fram till en andraplats i K2-försöket.
– Jag var ganska nervös innan, det var ju länge sedan jag tävlade, så det här var bra, säger Sebastian.
David, som sitter som nummer två i kajaken, var även han nöjd så långt på dagen. Stora fokus låg ju på sprintfinalen i K1:an strax efter lunch.
– Jag är väldigt nöjd med det loppet. Jag fick till en jävligt bra start och gjorde det lopp jag ville få till. Medalj har ju varit en dröm sedan länge, säger han.
Besviken att det inte blev silver (Jesper Melvinger, Finspång, tog det, Petter Menning, Waxholm, vann inte helt oväntat guldet)?
– Det är svårt att göra något åt de andras lopp. Jeppe fick till ett jättebra lopp och så var det två hundradelar till fjärdeplatsen så det var skönt att dra det där långa strået för en gångs skull.
Hur är det att paddla i en ny klubb?
– Det är kul med gemenskapen och att få paddla besättningslopp igen. Jag var ju rätt ensam tidigare, säger David.
För Davids del är SM egentligen en uppladdning inför U23-VM som startar om en dryg vecka.
– Jag är inte i min bästa form just nu, men det är skönt att ändå kunna prestera. När SM är över ska jag ta det lite lugnt, det är ju bara några dagar emellan.
Nyköpings Kanotklubb, som fick en sådan lysande start på SM, fortsatte under tisdagen att plocka medaljer.
Alva Johansen tog 200-meterssilver i D18, medan klubbkompisen Moa Lindén blev sexa i finalen. Melina Andersson, Bråviken vann.
– Jag kom i väg sjukt bra i starten, bättre än i går (500 meter) då det kändes som om jag låg sist i starten. Det strulade lite med startgrindarna då, man satt fast och fick ta ett tag till, säger Alva och ler.
Den tidigare förkylningen är som bortblåst.
– Jag kanske har vilat mig i form, men jag tror att jag absolut kunnat peaka formen mer om jag bara hade haft ett SM, säger Alva, som precis som Moa och Dennis Kernen har ett JVM att se fram emot.
– Det känns okej, men jag är inte riktigt i toppform. Det känns i kroppen att jag kan höja mig en nivå till, säger Moa efter sin K1-final.
– Nu känns det bara bra, men inte riktigt bra, fortsätter hon med ett skratt.
Kan det bli för mycket med tre mästerskap i rad (SM, JVM, JNM)?
– Det kanske blir lite hektiskt, det är tråkigt att de lägger dem så tätt. Nu måste jag prioritera VM även och då blir SM lidande.
De båda tjejerna hade sedan chansen att plocka hem sitt femte raka SM-guld i K2:an och det var precis vad de gjorde med dryga sekunden till godo.
På killsidan tog Dennis Kernen en femteplats i H18 på precis samma tid som Isak Granström på fjärdeplats.
– Det var mitt bästa 200-meterslopp hittills. Jag paddlade avslappnat och var nog ganska nära pallen, säger Dennis.
Bara fyra tiondelar ifrån bronset faktiskt.
Hur kändes 500-metersloppet under måndagen (Dennis tog guld då)?
– Inte jättebra tids- och kroppsmässigt, men det gick ju bra resultatmässigt. Det är en bit kvar till den riktigt bra formen.
Klubbkompisen William Berg var dock helnöjd efter sin sprintfinal på H16. Han snodde guldet före klubbkompisen Erik Andersson.
– Skitbra. Jag kände att jag fick en jättebra uppvärmning och starten kändes asbra och så flöt det bara på, säger han och ler brett medan kanoten vägs.
– Jag visste att Erik Andersson och Erik Ekeberg var farliga så någon av oss skulle vinna. Jag värmde väl upp bäst, det var det som avgjorde.
Erik, William, Karl Brodén och Magnus Lindén vann sedan K4-loppet i H18-klassen.
I D16-tjejernas K1-final tog Rebecka Gustafsson Lönnroth hem guldet medan Malin Andersson blev fyra.