De bevingade orden ”Håll gränsen” har nått nästintill legendarisk status sedan dåvarande centerledaren och statsministern Thorbjörn Fälldin bad ÖB att hålla gränsen mot främmande makt i samband med ubåtskrisen 1981. Det blev ingen sovjetisk attack och tur är väl det. Sverige hade bokstavligen varit ett annat land om kriget kommit in över Oxelösund och sedan vidare in i landet. Fälldins ord är dock mer än nödvändiga än idag.
Sveriges gränskontroller är under all kritik. Det är så dåligt att man kan ifrågasätta varför regeringen så ivrigt försvarar så kostnadskrävande gränskontroller när kvaliteten brister på nästan alla områden.
I höstas läckte uppgifter om en EU-rapport som totalsågar de svenska gränskontrollerna vad gäller personal, teknik och organisation. Personalen saknar tillräcklig utbildning för att bland annat upptäcka misstänkta jihadister, bemanningen är halvdan och personalen saknar behörigheter till relevanta databaser (Aftonbladet 22/10-18).
Situationen är så dålig att gränspoliserna för en knapp vecka sedan larmade om missförhållandena till regeringen. Senast förra onsdagen reste åtta uzbeker (med turistvisum via Litauen) in i Sverige. Polisinspektören Robert Lindström från gränspolisen menar att uzbekerna med stor sannolikhet skulle ha blivit nekade inresa om gränspolisen hade haft tillräckligt med resurser att genomföra kontroller och förhör. Idag saknar gränspolisen tillräckligt med personal, kunskap och lokaler för att bedriva den verksamhet de ska göra. Lindström menar att detta leder till att internationella stöldligor och potentiella terrorister kan ta sig igenom kontrollerna (AB 23/1).
Kort och gott har gränskontrollerna ett symbolvärde, men de gör inte sitt jobb och det är samhällets säkerhet som får lida. Sedan 2015 har regeringen infört tillfälliga gränskontroller med hänvisning till att Sverige står inför en ny och större hotbild än tidigare. Det är en korrekt analys som kan bekräftas av Säpo som 2018 såg en fortsatt förhöjd terrorhotnivå mot Sverige (Säpo 2/3-18).
Om den rödgröna regeringen hade tagit till sig Säkerhetspolisens analys hade gränskontrollerna inte bestått av mer än ett bräckligt äggskal. Det kommer dock inte som en chock att den rödgröna regeringen inte prioriterar säkerheten främst, för det inte är första gången som rikets säkerhet står på spel. Regeringens bristande säkerhetstänk har genomsyrat den gångna mandatperioden och risken är uppenbar att det fortsätter så.
En stark ledare kännetecknas av många saker. En av dem är att när läget kräver det säga vad som bör sägas och sedan göra det man sagt. Det är en princip som systematiskt har saknats i Stefan Löfvens statsmannaskap. Då är det inte konstigt att det känns som en livstid sedan Fälldin sa, och Sverige levde upp till, de bevingade orden – håll gränsen.
Linnea Hylén