När politiker tycker något är dåligt lyfts det ofta upp förslag om regleringar och förbud. Sällan ger regleringarna den önskade effekten, även om det ger moralisk bekräftelse för politikernas samvete. Alkohol, tobak och droger är exempel på preparat som människor brukat i alla tider. Folkhälsan tar givetvis skada och därför anser politiker att inmundigandet av det onyttiga bör försvåras. Men om hälsan ska gå först bör de svenska förbudsivrarna tänka om och låta spriten vara friare.
För att förstå vårt eget land är det nyttigt att vända sig till grannen. Finland liberaliserade tidigare under året sin alkohollagstiftning. Bland annat tillåts restauranger vara öppna längre på kvällarna, såväl som att restaurangerna tillåts sälja alkohol som får tas med hem. Drycker med en alkoholhalt upp mot 5,5 procentenheter tillåts nu att säljas i vanliga dagligvarubutiker, medan resten fortfarande säljs på det offentliga monopolet Alko. Finlands motsvarighet till Sveriges Systembolag tillåts nu att sälja mellan nio och nio på vardagarna (SVT Nyheter, 6/3-18).
Den finska liberaliseringen av alkoholen var dock inte en enkel kamp för politiken. Alkohol är liksom i andra delar av Norden en kontroversiell fråga. När de finska politikerna väl kom överens om sin egen alkoholpolitik fick det Sverige att gå i taket av frustration. Trots att Finland inte varit svenskt på över 200 år kunde inte Sverige dölja sin frustration. Förra året skickade Sverige in en överklagan till EU om den tänkta liberaliseringen.
Men tji fick vi svenskar och inte minst hälsovårdsorganisationernas alarmistiska körer. Sedan lagen började gälla vid årsskiftet har finländarnas alkoholkonsumtion minskat. Sedan 2017 har den minskat med 0,7 procent, däri inräknas försäljningen i butik och på restaurang. Importen av sprit från Estland har också minskat, såväl som att konsumtionen av starköl har minskat till förmån för mellanöl (Yle, 14/9-18).
EU-inträdet har gett svenskar mer frihet att beställa vin på abonnemang, men därefter har valfriheten inte ökat. Samtidigt har ungas svenskars alkoholkonsumtion minskat drastiskt de senaste åren. Gymnasieelever dricker hälften så mycket i dag som de gjorde år 2004 enligt CAN:s årliga drogundersökning. Digitaliseringen tycks vara en orsak till de förändrade alkoholvanorna, då dagens unga umgås mer på nätet än ute med en öl i handen.
Om vi ska se nyktert på alkoholförsäljningen kan vi konstatera att Finlands sak är vår. Att nordbor, speciellt svenskar, tillåts välja själva när och hur de vill införskaffa och inmundiga vin bör vara en självklarhet. Svenska politiker bör titta mot den östra rikshalvan och lära sig att valfrihet inte leder till fördärv. Återigen har det bevisats att vuxna människor kan ta ansvar – utan politikernas välmenande hand.
Linnea Hylén