Imorgon drar Almedalsveckan igång och i år har det har gått 50 år sedan Olof Palme höll tal från en lastbil. Det räknas idag som en av världens viktigaste demokratiska mötesplatser där vem som helst kan springa in i valfri minister för att ta ett snack. Samtidigt kritiseras Almedalen för att ha förvuxit sig själv och förtroendet sjunker för politiker. Så vad gör då en vecka på Gotland?
Varje år sedan 1968 har mätningar utförts om svenskars förtroende för politiker. Då politiken är sinnebilden av en förtroendebransch är det naturligtvis viktigt för våra politiker att de och deras partier har högt förtroende. När Förtroendebarometern släppte förra årets mätning visade det sig att förtroendet för politiker hade gått från 22 procent 2010 till endast 15 procent 2017. Samtidigt halverades förtroendet för regeringen, från 62 procent 2010 till 31 procent 2017 och även förtroendet för riksdagen hade sjunkit, från 55 till 34 procent. Vidare har andra undersökningar visat att svenskar känner misstro mot politiker och tror att de är mer intresserade av politisk makt än att lösa de problem som finns.
Förra året valde Stefan Löfven att bojkotta Almedalen med motiveringen att han ville träffa de som inte besöker en politikervecka. I år är han på plats under sitt tal, men nobbar resten av veckan. Almedalen må ha förvuxit sig från vad Olof Palme en gång startade men det är också det som är charmen med både Sverige och politiken. Politiker, näringsidkare och myndigheter möts en vecka om året på en isolerad politisk ö. Det är säkert sant att gemene väljare inte befinner sig i Visby den veckan, men det är ändock en politikervecka som hänger på att politiker faktiskt tar sig dit.
Inför valen i höst har politikerna än mer att bevisa. Förtroendet för Stefan Löfven faller och samtidigt har andelen som har förtroende för Jimmie Åkesson fördubblats sedan förra valet. Vad politiker basunerar ut fram till valdagen är av yttersta vikt om de vill återfå förtroendet. Speciellt viktigt är det för Socialdemokraterna som tappar såväl väljare som förtroende åt både höger och vänster.
Almedalsveckan kanske är en bubbla, där ingen utanför ön bryr sig om vad som händer på ön. För företagare, byråer, myndigheter och andra på plats är det ytterst svårt att nå ut men för riksdagspartierna är allting serverat. Vad som en gång var ett tal från en lastbil sänds nu på teve under bästa sändningstid och de utspel politikerna gör når ut i media. Om Almedalen har förvuxit sig så är det inte till de politiska partiernas nackdel men att ett arrangemang utvecklas under 50 års tid är inte särskilt konstigt.
När Löfven på torsdag håller sitt partiledartal gör han det med opinionssiffror som är bland de sämsta Socialdemokraterna någonsin har haft och som är väldigt långt ifrån Palmes glansdagar. Kanske är det den främsta skillnaden. Det är inte politiken som har tappat relevans, utan socialdemokratin. Frågan är om Löfven lyckas vända detta.