Valets kanske viktigaste fråga är vad som händer efter valdagen. Inget av blocken är i närheten av att få egen majoritet, men när journalister frågar ledande politiker hur de skulle agera i en svår parlamentarisk situation viftas frågan oftast bort. Politikerna är helt enkelt inte intresserade av att bekänna färg i onödan. Vi väljare borde vara desto mer intresserade av frågan. I slutändan handlar det om hur partierna tänker förvalta det förtroende de söker i höstens val.
Demokrati handlar minst lika mycket om möjligheten att kunna välja bort dåliga ledare, som att få rösta fram de bra. Frågan om hur ett parti tänker använda makten de tilldelas är något de bör söka förtroende för. Något annat är att beröva väljarna deras kanske viktigaste beslut.
Så, vad borde Alliansen göra efter valet? Manöverutrymmet beror såklart på utfallet, men så länge inga drastiska förändringar sker i opinionen bör de fälla Stefan Löfven (S), bilda en alliansregering och inte avgå för annat än att de fälls i en misstroendeomröstning.
En nytillträdd alliansregering skulle snabbt ställas inför en stor utmaning när de ska få igenom sin budget. Inte minst Sverigedemokraterna kommer göra allt för att försvåra och få inflytande. De kommer slå på den största trumman de hittar; Alliansen kommer kallas både odemokratisk och oansvarig som inte vill samarbeta med dem, och de kommer att hota med att rösta på de rödgrönas budget i stället.
Om Socialdemokraterna och Sverigedemokraterna är större än Alliansen, eller om de rödgröna lagt fram en gemensam budget, skulle det innebära att Alliansens budget faller om Sverigedemokraterna gör handling av sina hot. Även om det sker bör Alliansen lära av Stefan Löfven och sitta kvar.
Ramarna för riksdagens arbete har snabbt förskjutits genom Sverigedemokraternas intåg. Fram till efter valet 2014 var det norm att partier röstade på sin egen budget, och att en regering skulle regera med motståndarnas budget sågs som otänkbart. Så sent som i december 2014 sa Stefan Löfven att han ”kommer inte att sitta kvar om Alliansens budget vinner” och att ”det vore rent korkat att göra annat [än att avgå]”. Nu är reglerna förändrade.
Löfven var först ut med att förstå den nya situationen efter det förra valet. Med den insikten vann han en hel mandatperiod i regeringsställning. Alliansen har inte råd att göra samma misstag igen. Därför måste de sitta kvar, även om deras budget faller. Det är bara så de kan syna Sverigedemokraterna och Socialdemokraterna. Är S beredda att fälla en regering tillsammans med SD, och vad är de beredda att ge dem i utbyte för det? Och är SD beredda att rösta på en vänsterbudget som ger mindre pengar till polis och försvar, och som fortsätter att föra landet i fel riktning?
Genom att stå på sig bollar Alliansen över regeringsfrågan till vänsterns planhalva och tvingar dem att bekänna färg. Bara så kan de återta makten över den parlamentariska situationen. Och bara så kan de undvika att socialdemokrater eller sverigedemokrater får makten efter valet i höst.
Isak Trygg Kupersmidt